Annons

Vad är försiktighet?

En handling är försiktig med avseende på ett oönskat utfall om och endast om:

Författare: 

Publicerad:

2004-04-01

Du är inte säker på att föraren har sett dig, så du väntar med att kliva ut på övergångsstället tills bilen har passerat. Du har ingen särskild anledning att tro att det kommer att bli dåligt väder under skidturen på fjället, men för säkerhets skull packar du ner vindsäcken i pulkan. I båda fallen har du varit försiktig.

Exemplen är vardagliga. Men även i samhällsdebatten spelar försiktighet en viktig roll, och försiktighetsprincipen finns numera inskriven i åtskilliga internationella överenskommelser på miljöområdet. Den säger ungefär att om något kan ha allvarliga konsekvenser för miljön så ska vi undvika det, även om vi ännu inte säkert vet att det har dessa konsekvenser. Till exempel kan försiktighetsprincipen förorda att vi ska begränsa användningen av vissa kemikalier, även om man ännu inte har kunnat visa att de är skadliga för miljön.

Rätt men ändå fel

Försiktighetsprincipen är dock inte oomstridd. Ett argument som har anförts mot den är att den är mycket oprecis. För vad är egentligen "försiktighet"?

Intuitivt sett är en handling försiktig om man utför den med syftet att undvika ett oönskat utfall. Men det finns många olika oönskade utfall, och försiktighet i ett avseende kan leda till oförsiktighet i ett annat. Att av försiktighetsskäl sluta använda ett möjligen miljöskadligt bekämpningsmedel i ett u-land kan leda till att risken för svält ökar. Eller om man vill gräva ner alla kraftledningar för att förebygga eventuella skadeverkningar från elektromagnetiska fält, så hade resurserna kanske kunnat användas bättre för att minska andra risker i stället, som att införa allmänna hälsoundersökningar för att upptäcka tidig cancer.

Därför måste vi precisera försiktighet och säga att en handling är försiktig med avseende på ett visst oönskat utfall - skogsdöd, svält, galopperande växthuseffekt, människosläktets undergång och så vidare. Vilka villkor för försiktighet gäller då?

Det första kriteriet har vi redan snuddat vid: En försiktig handling ska ha till syfte att undvika ett oönskat utfall. Föreställ dig en person som tar med sig en brandsläckare till en maskerad som en del i kostymeringen. Det bryter ut en brand, som lyckligtvis kan släckas tack vare brandsläckaren. Men att ta med brandsläckaren skulle vi knappast kalla en försiktighetsåtgärd, avsikten var ju en annan. Om en handling är försiktig med avseende på ett oönskat utfall, så utförs handlingen med avsikten att undvika detta utfall - det är avsiktsvillkoret.

Det verkar också vara så att vi talar om försiktighet bara om vi tror oss ha vissa möjligheter att göra det mindre sannolikt att det oönskade faktiskt inträffar. Att sterilisera kirurgiska instrument betraktar vi inte längre som en försiktighetsåtgärd, eftersom vi vet att det oftast går illa om man inte gör det.

Försiktig om osäker

För att en handling ska vara försiktig krävs alltså att den som utför handlingen tror att det inte är säkert eller troligt att hotet kommer att materialiseras. Detta kan vi kalla osäkerhetsvillkoret.

Även om avsiktsvillkoret och osäkerhetsvillkoret är nödvändiga för att tala om försiktighet, är de inte tillräckliga. Antag att en fabriksarbetare i Sverige är synnerligen välinformerad om riskerna med de kemikalier han utsätts för i arbetet. Samtidigt utför han varje morgon en rituell dans - han tror sig blidka de onda andar som bor i kemikalierna. Är hans dans verkligen en försiktighetsåtgärd? Han kanske tror att han är försiktig, men det är en annan sak. Det behövs alltså ett ytterligare villkor för att vi ska tala om försiktighet - goda skäl-villkoret.

Krångligt? Kanske. Samtidigt har vi kanske vunnit något i precision. Genom att bryta ner försiktighetsbegreppet i delar, får vi ett hum om vad som kan behöva preciseras, till exempel när man i en praktiskt situation ska formulera en försiktighetsprincip. Och både precision och klarhet har ibland saknats i den stundtals ganska yviga debatten om försiktighetsprincipen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar