Ryggsäcksresans paradox

- Det finns en myt om ryggsäcksresenärerna att de ska bo billigt, att de inte är några vanliga turister, att de äter lokal mat och färdas med lokala transportmedel. De som inte reser på detta sätt måste ursäkta sig inför sig själva och andra resenärer.
Publicerad

Det säger Torun Elsrud, sociolog vid Högskolan i Kalmar. Hon har intervjuat ett fyrtiotal resenärer om deras syn på sig själva och på de länder de har luffat genom:

– Det finns också en dubbel syn på människorna i de länder som man reser till. Å ena sidan ser man dem som mer ursprungliga och genuina, men å andra sidan finns även en stor nedlåtenhet. Det är tydligt inte minst i några av guideböckerna som jag också har studerat. Exempelvis Lonely Planet – bibeln för alla resenärer – reducerar ofta lokalbefolkningen till stereotyper som påminner om gammaldags nationalkarakteristiker.

På ett individuellt plan kan ryggsäcksresan ge ökad kunskap och vidga perspektiven. Men som kollektiv handling befäster den en ojämn maktstruktur gentemot tredje världen: stränder exploateras, och försäljningsintäkterna, som skulle kunna ge ökad levnadsstandard, hålls nere genom prutnings- och budgetidealen i denna typ av turism.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor