Annons

Vågornas kraft

Det finns stora förhoppningar.

Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta, och ungefär tre fjärdedelar av solenergin tas emot av världshaven. Förutom att värma upp havsytan omsätts solstrålningen i vindar. Vindarnas rörelseenergi överförs till vattnet när vinden bromsas upp mot havets yta. Det sker genom den friktion som uppstår och genom tryckvariationer i vinden. Solstrålningens energi koncentreras och lagras i haven.

Vågenergi är mer komprimerad än andra förnybara energikällor och ger ofta 15-20 gånger mer tillgänglig energi per kvadratmeter än både vind och sol. Jämfört med vind är vågor "trögare". Förändringar i frekvens och höjd hos vågorna är mindre än förändringar hos vinden, och de inträffar inte lika ofta.

- När man tittar på möjliga förnybara bränslen får man inte stirra sig blind på energiinnehållet. Man måste också se till utnyttjandetiden. Det går ju inte att få ut energi ur vinden när det är stiltje, säger Anneli Jakobsson vid Avdelningen för energiteknik, Statens energimyndighet.

Ju större vågorna är, desto mer energi innehåller de. Varje gång höjden på en våg fördubblas, fyrdubblas dess lokala energi. Energin i vågorna transporteras långa sträckor över haven med små förluster.

Vågornas energi varierar från plats till plats. De energirikaste vågorna finns på södra halvklotet utanför Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. På norra halvklotet är vågorna i Atlanten särskilt energirika utanför Norge, Storbritannien och Irland.

Sedan energikrisen på 1970-talet har forskare runt om i världen försökt hitta metoder för att utvinna energi ur havsvågor. Utmaningen i att utveckla anläggningar för vågkraft ligger i kombinationen av långsamma rörelser med tidvis mycket höga vågor. Den långsamma rörelsen gör att stora krafter måste tas till vara på ett smart sätt för att uppnå tillräcklig effektnivå, medan stormar oftast ger alltför hög effekt. Anläggningarna måste alltså konstrueras så att de klarar av både stormar och orkaner men även utnyttjar energin maximalt i mindre vågor.

Det finns mängder av olika konstruktioner och metoder för att utvinna vågenergi, där några har visat sig fungera bättre än andra, men ännu finns ingen optimal lösning.

- De funktionstekniska problemen är lösta för flera typer av vågkraftverk. De nuvarande strandnära vågkraftverken av så kallad OWC-typ är dock inte ekonomiska, eftersom de bara kan byggas på några få platser. Och de havsförlagda kommer man inte till skott med, eftersom det saknas riskvilligt kapital, säger Lars Bergdahl, professor i vattenbyggnad vid institutionen Vatten Miljö Transport, Chalmers tekniska högskola.

Enligt Lars Bergdahl har kraftverk förlagda ute till havs bättre ekonomi, och de kan dessutom byggas på stora områden.

- De flesta konstruktioner har dock hittills inriktat sig på att få själva tekniken att fungera och har inte satt anläggningarna i ett ekonomiskt ljus, säger han.

Lars Bergdahl anser att Atlantkusten är ett attraktivt område för framtida användning av vågkraft, men att även Östersjön kan fungera bra.

Enligt beräkningar som gjorts vid Uppsala universitet skulle vågkraften i Sverige kunna bli något större än vad vindkraften är i dag, det vill säga runt 4-5 procent av den totala elproduktionen.

Man brukar räkna med att vågkraften har lika stor potential som vattenkraften, som i dag utgör hela 2 500 terawattimmar globalt sett och ännu inte är fullt utnyttjad. Men å andra sidan har vattenkraften haft hundra år på sig för att utvecklas tekniskt.

Ett EU-direktiv som syftar till att främja elproduktion från förnybara energikällor godkändes av ministerrådet i augusti 2001. Enligt direktivet ska el från förnybara energikällor inom EU öka från knappt 14 procent till drygt 22 procent fram till år 2010. Därför har Sverige infört ett system med så kallade elcertifikat som tvingar elleverantörerna att köpa in en bestämd mängd elenergi som kommer från förnybara energikällor. Förra året var kvoten 7 procent av elanvändningen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar