Hur olika kan man uppfatta en text?

Efter återkopplingen *Tolv violiner låter inte tolv gånger så mycket* i F&F 2/04, läste jag om artikeln *Ensam om att gå i takt* i F&F 8/03.
Publicerad

En grundförutsättning för att över huvud taget tillgodogöra sig artikeln är att man tror på evolutionen, det vill säga att de livsformer som finns i dag utvecklats ur andra, annorlunda, livsformer. Artikeln presenterar en hypotes om varför människan skulle göra saker i takt, till skillnad från andra djur. Det är viktigt att poängtera att det faktiskt inte handlar om människan utan om den varelse som kom att bli människan. Teorin utgår från att beteendet att göra saker i takt hade betydelse för relationen mellan hanar och honor – inte män och kvinnor.

Slagordet ”biologism”, som kommer på slutet av återkopplingen, tolkar jag som att hela teorin skulle ha konstruerats för att visa att män är mer musikaliska än kvinnor. Någonting jag inte lyckas läsa någonstans. Resonemanget att musikaliteten skulle skilja mellan könen borde bygga på antagandet att hanar genom att göra rytmiska ljud och rörelser i takt skulle lyckas attrahera tondöva honor utan rytmkänsla. Tvärtom borde just det faktum att rytmiska budskap från ett kön till ett annat fungerar, förutsätta att båda könen har rytmkänsla!

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor