Järnbrist påverkar hjärnan
Sedan länge har det varit känt att järnbrist hos barn leder till fördröjd mental utveckling. För första gången undersökte nu amerikanska forskare vid Pennsylvania State University hur unga kvinnor påverkas kognitivt av järnbrist.
I studien ingick 149 unga kvinnor mellan 18 och 35 år. Ungefär två tredjedelar av dem hade järnbrist av olika grad. Innan provperioden började gjorde alla ett entimmes datortest som mätte lång- och korttidsminne, uppmärksamhet och rumsligt tänkande. Kvinnorna med järnbrist presterade sämre, både vad gäller resultat och hur snabbt de löste uppgifterna. Under en fyramånadersperiod fick sedan hälften av kvinnorna 60 milligram järn per dag, medan resten fick verkningslösa piller. Därefter testades de igen.
– Vi såg då att behandlingen med järn markant höjde prestationen hos de kvinnor som hade järnbrist, säger John Beard, professor i nutrition, näringslära.
Den 1 januari 1995 togs järnberikningen av mjöl bort i Sverige, en berikning som då pågått drygt 50 år. För att mäta resultatet av åtgärden har Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, undersökt järnvärdena hos 15- och 16-åriga flickor. Hösten 1994 hade 38 procent järnbrist, en andel som år 2000 hade stigit till drygt 50 procent.
– Det är en negativ utveckling och något som flickorna och deras föräldrar bör vara vaksamma på, särskilt som många unga i dag väljer att inte äta kött som är en bra järnkälla, säger Lena Hulthén.
Så mäts järnbrist
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, har du järnbrist, anemi, om Hb-värdet ligger under den för dig normala nivån. Det gör att du kan ha anemi även med ett värde över 120, om du normalt har exempelvis 138.
För att bestämma fysiologisk järnbrist, alltså om det finns något järn i lager, mäts mängden järn i blodserum (serumferritin). Halten bör vara över 15 mikrogram per liter serum.
