Annons

Ledare: Att 'skaffa' barn

Mot slutet av sommaren passerar Sveriges folkmängd niomiljonerstrecket. Befolkningen ökar just nu snabbare än på många år, främst för att fler människor föds än dör.

Författare: 

Publicerad:

2004-07-01

Men sedan minst trettio år förskjuts åldern på förstföderskor uppåt med nära två månader per år. Eftersom risken för oönskad barnlöshet ökar med stigande ålder, hamnar allt fler i denna situation. Därmed växer efterfrågan på medicinska ingrepp, och den möts av ständigt mer raffinerade fruktsamhetsmetoder. De som får barn tack vare dessa insatser är givetvis överlyckliga, men verksamheten reser också frågor. Den kris som barnlösheten kan innebära både fördjupas och förlängs, de medicinsk-tekniska metoderna är kostsamma och, framför allt, både läkarna och de ofrivilligt barnlösa ställs inför en rad svårhanterliga medicinska och etiska valsituationer.

Samhällsutvecklingen har också lett till genomgripande förändringar vad avser adoptioner. Från att ha varit en verksamhet där gifta par med eller utan barn tog hand om minderåriga som blivit föräldralösa, ofta inom släkten eller boende i trakten, är det numera nästan bara barnlösa par och ensamstående som, efter att ha uttömt andra vägar, adopterar i all huvudsak utomeuropeiska spädbarn. Och medan de utländska adoptionerna allmänt idylliserades på 1970-talet, kritiseras de nu av somliga.

Barnlöshet och den av många upplevda "rätten" att få barn är ämnet för detta nummers angelägna Tema.

Astronomidocenten och skribenten Curt Roslund medverkar i numret med sin sextonde F&F-artikel genom tiderna. Han har specialiserat sig på äldre vetenskapshistoria och har rapporterat för Forskning & Framsteg från alla jordens hörn. Den första artikeln, om Ales stenar, publicerades i F&F 5/79. Redaktionen sänder en hälsning med anledning av de exakt 25 årens djupt sympatiska samarbete.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Som gammal FoF-läsare blev jag lite förvånad av numret som tog upp rätten att få barn. Flera artiklar visar klar tveksamhet till den forskning som bedrivs inom området och flera märkliga anledningar tas upp.Är det inte så att FoF har bestämt sig? Här skall naturen ha sin gång utan påverkan av modernt forskningsarbete.För att visa på FoFs inställning till detta, börjar jag med: Citationstecknen, de verkar vara satta kring ordet rätten för att visa på hur felaktigt detta ord är i sammanhanget.Min fråga: vågar ni inte skriva vad ni tycker?Så tar vi nästa: ledaren, lika negativ till forskning inom detta område.Min fråga: varför så negativ, tidningen heter ju Forskning&Framsteg, forskningen har pågått under en längre tid och etiken utvecklad?Därefter kommer i tidningen artiklar som bl.a. påstår att barnlöshet var lättare att bära förr och att man då satte punkt efter en viss tids barnlöshet. Det påstås att det nu är mer onormalt att vara barnlös, något som jag tror är rent skitsnack. Barnlöshet har varit ett problem i årtusenden, fråga historikerna, men då det tidigare ej kunnat diagnostiserats eller behandlas, har man sett barnlösheten endast genom ett litet antal berättelser om livsöden.Så kommer här en undran: är IVF så psykiskt och fysiskt plågsam som ni påstår, att man skall överväga den möjligheten att få barn? Med tanke på förlossningen borde då kanske alla kvinnor undvika att bli gravida. Fosterdiagnostiken tas också upp som ett problem, det är inte bra att man enbart kan välja friska barn. Samtidigt påstås det att fosterskadorna ökar vid behandling för barnlöshet, då är väl det bra? Eller?Nog om detta, jag kan inte säga så mycket om begreppet barnlöshet men jag är rädd att FoF genom detta nummer visat tecken på att göra kvinnan till något man inte skall röra och en skör person. Det är en mycket farlig väg att gå, kvinnoförtryck heter det om man låter det gå för långt.FoFs attityd till detta forskningsområde gillar jag inte och jag gillar inte att den ställs mot forskning för bot till svårt sjuka, då borde de största anslagen redan idag gå enbart till malaria-, tbc- och hivforskning.Jag anser att denna forskning är viktig, lika viktig som astronomi. Vi kan till och med i framtiden behöva kombinera de två ämnena för att gemensamt göra nya framsteg. Se inte vissa ämnen som mjukvara pga gammal tradition. Var saklig och visa forskning och framsteg på alla fronter.

Inlägget av C. Forsell gör oss på Forskning & Framstegs redaktion uppriktigt förvånade. Vi har på intet sätt tagit ställning för eller emot assisterad befruktning utan har med temat i F&F 5/04 velat lyfta fram de frågor som rimligen kan resas med anledning av denna verksamhet. Som jag skriver i ledaren är de barnlösa par som fått barn tack vare dessa insatser överlyckliga. Och artikeln på sid 32-35 skildrar lidelsefritt de nya och gamla metoder som står till buds för att hjälpa barnlösa att få barn.Erfarenheten visar dock att det sällan eller aldrig lönar sig att stoppa huvudet i sanden. Om någon kraftfullt förespråkar en viss verksamhet, så är det klokt att på ett tidigt stadium inventera de motargument som kan finnas. Finns det minsta saklig grund för motargumenten, är det givetvis allra bäst om dessa sakförhållanden kan undanröjas. Och går inte det, kanske man med regler av något slag kan gå runt fallgroparna och därmed säkra verksamhetens fortbestånd. Utan flygsäkerhetsregler, ingen flygtrafik. Utan regler om livsmedelssäkerhet, risk för otjänlig mat; osv. Bättre att konfrontera problemen och ta intryck av kritikerna än att blunda för omständigheterna och i stället höja rösten. När det gäller barnlöshet, som uppenbart kan innebära ett svårt och utdraget lidande, finns det ett antal medicinsk-tekniska metoder som ofta men inte alltid kan motverka barnlösheten. Det finns också sedan årtionden en diskussion om eventuella problem med assisterad befruktning, både om den biologiska säkerheten (där de som varit kritiska långt ifrån alltid fått rätt) och om etiska svårigheter, t.ex. om val av foster som ska överleva, om användning av knappa medicinska resurser, om utdragen barnlöshet som plågsam livsstil, osv. De senare synpunkterna kan inte enkelt avfärdas som bakåtsträvande utan behöver stötas och blötas. Kanske blir kontentan att lagstiftarna och de etiska kommittéerna ger grönt ljus åt allt som är medicinskt möjligt, eller kanske drar de en gräns någonstans - en gräns som givetvis är flyttbar framåt eller bakåt allt eftersom erfarenheten och kunskapen ökar.Att vi satte citattecken kring "rätten" att få barn beror givetvis på att det inte är någon medborgerlig rättighet av samma slag som rösträtten eller rätten att yttra sig fritt. Att vi ändå använde ordet "rätt" har sin grund i att många moderna ungdomar senarelägger sitt barnafödande till efter 35-årsåldern och då mer eller mindre förväntar sig att snabbt och smärtfritt kunna bli med barn. Vårt samhälle levererar ju en massa andra rättigheter, inklusive rätten att inte föda barn, så varför skulle inte "samhället" också tillhandahålla rätten att få barn, synes många unga tänka - eller åtminstone handla i enlighet med.

Lägg till kommentar