Annons

Astrologi är ingen vetenskap

Astronom hävdar att jordens magnetfält kan förklara astrologi.

Den brittiske astronomen Percy Seymour vid University of Plymouth har just kommit ut med en bok där han argumenterar för att spådomskonsten astrologi är en vetenskap. Han tror visserligen inte själv på horoskop men hävdar ändå att solen, månen och planeterna faktiskt påverkar vårt väl och ve. Det vetenskapliga, enligt Percy Seymour, ligger i att himlakropparna påverkar oss genom störningar i jordens magnetfält som i sin tur påverkar det ofödda barnet i moderlivet.

Men om det skulle vara magnetfält som är grunden för astrologisk påverkan finns det betydligt starkare magnetfält i vår vardagliga omgivning än de som vi utsätts för via kosmiska störningar.

- Jag skulle på samma sätt som Seymour kunna lägga fram en hypotes om att ett barns personlighet är beroende av vilket mobiltelefonmärke dess mamma använde under graviditeten, säger filosofiprofessorn Sven Ove Hansson vid Kungliga Tekniska högskolan. Han är författare till boken Högskolans lågvattenmärken som handlar om fall av pseudovetenskap vid svenska universitet.

Problemet med Seymours resonemang är att han saknar förklaring till hur ett magnetfält påverkar ett fosters hjärna, och speciellt hur de avlägsna planeterna skulle kunna inverka på den blivande människans personlighet. Utan en sådan förklaring blir hela resonemanget meningslöst, i alla fall ur vetenskaplig synvinkel.

- Det akademiska systemet bygger på att det är högt i tak. Själv har jag lång erfarenhet som visar att forskning fungerar bäst när ingen styr tänkandet, säger Sven Ove Hansson.

- Jag vill försvara öppenhet och tolerans, men det är viktigt att den kritiska delen också fungerar. Man lägger fram en idé och om den inte håller är folk benägna att tala om det för en.

Pseudovetenskap på universitet finner dock sin grogrund bland idéer som det övriga akademiska kollektivet tycker är så hopplösa att de inte bryr sig, menar Sven Ove Hansson och påminner om att vetenskapssamfundet dock måste hålla ordning på pseudovetenskapen genom en ständigt pågående kritisk debatt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Sven-Ove Hansson måste nog i vår nya IT-tid, börja tänka om lite när han enbart stämplar astrologin som pseudovetenskap.
Vi astrologer nöjer oss dock med att kalla astrologin som både en sanningssökande kunskap, som en till sist mer
slutlig, igenkänd sanning. Skillnaden mellan objektvetenskapen och kvantvetenskapens dubbla liv mellan obestämd
vågmöjlighet och verklighetsutfall borde han beakta.
Enligt filosofen Karl Jaspers, pendlar vi ständigt i vår frihet mellan objektvärlden och inre existensvärld av möjligheter.
Och förnuft och existens är oskiljaktiga enligt honom. Men varken jaget eller världen kan göras till det absoluta.
Och bra samverkan mellan förstånd och förnuft sker i våra hjärnhalvor, när vi är som bäst. Men förnuftet kan inte ta
ett steg utan förståndets grund, enligt Jaspers. Så den vetenskapliga världsorienteringen och den filosofiska
livsorienteringen kompletterar varandra.

Nåväl, det jag undrar över, är det inte dags att avsluta astronomers och (oftast) akademikers 350-åriga dumhetsövningar mot
astrologin. Poeten Karl Vennberg skulle nog hålla med mig där. Det avgörande nya som kommer inom 5 år tror jag är, när astrologins självinkänning börjar ses som överlägsen akademikernas Fem (5-)-faktorteori och annat psykiatriskt famlande. En första början kan då bli en gruppkänsla för våra 12 olika tecken, där vi känner igen oss själva i ett eller flera tecken. Och så till sist kan vi nå empati för andras självhävdelser och olika karaktärer. Allt ska komma upp i ljuset till sist, sa Jesus.

Med medmänsklig humor kan astrologin där hjälpa litteraturhistorien med ”en liten början” på karaktärsbestämningar av gångna tiders författare, eller av andra kända eller okända personer. Och inte bara kreativitet ”i övermått” blir det ofta då. Det är dock universella astro-”dna”-byggstenar som olika folk och kändisar haft och har, beroende på solhimlens zodiakgång.
Så astrologin har förstås bl.a. flera hundra krävande aggressions och behagliga harmoniaspekter, med viss övervikt för de senare.
Men Vi måste börja med att räkna till två(2) och se den Andre. Den alltför konservativa akademikervärlden fick genom bl.a.
Lise Meitners och Cecilia Paynes omvälvande synsätt, slå till reträtt i viss fördomssyn inom fysikens område. Och en ny syn
på astrologin är oundviklig, enligt min åsikt. Eller för att ta till Slavoj Zizeks passande ord: ”Den autentiska revolutionen sker
i ett absolut presens, i ett Nus påträngande nödvändighet”.
Vänligen Rolf A Norrköping

Lägg till kommentar