Annons

Popplar skuggar Punjabs grödor

Lövträd sparar på grundvattnet.

Jag är på skogsexkursion i Punjab, en delstat i Indiens nordvästra hörn. Men det är ingen vanlig skog vi besöker, det handlar om skogsbruk på åkermark. Här växer rader av träd på mark där det också odlas ris och vete. Efter att ha passerat tusentals och åter tusentals hektar av odlingar på ett platt slättland, når vi fram till skuggan under åkerskogsbrukets planteringar. Det är mycket varmt, 38 grader, och fuktigt.

Punjab är en av Indiens rikaste delstater med kanske världens bördigaste jordbruksmark. Härifrån exporteras ris till andra delar av landet. Ris odlas på sommaren och vete på vintern. Det råder ingen brist på solljus, och nederbörden uppgår till 800 millimeter per år - något mer regn än vad som faller hos oss under ett år.

Så varför plantera träd i dessa intensivt odlade och bördiga jordbruksbygder? Jo, främst är det ett sätt att spara på grundvattnet. Avdunstningen från marken minskar under trädens kronor, och träd förbrukar avsevärt mycket mindre vatten än en ren risodling gör.

Träden kan också bidra till att öka avkastningen. För trots goda odlingsförhållanden är de sammanlagda skördarna av ris och vete bara något större än veteskördarna i den skånska slättbygden med dess mycket kortare vegetationsperiod.

Naturen slösar med socker

En viktig förklaring till de relativt låga skördetalen är den höga temperaturen, som under vissa perioder kan stiga till 45 grader. Orsaken hittar man i växternas biologi. För ju varmare det blir, desto snabbare blir grödans egen ämnesomsättning. Men fotosyntesen, som ju bygger upp det socker som plantorna omsätter, följer inte samma mönster. Den ökar med temperaturen bara upp till omkring 20 grader, olika för olika arter. Sedan planar den ut. Till skillnad från vad många tror, blir följden att plantorna snarare växer långsammare än snabbare när temperaturen stiger över 20 grader!

I Punjab förbrukar växterna alltså mer energirika föreningar i form av exempelvis socker än i vårt svala klimat. Även om fotosyntesen går avsevärt mycket långsammare hos oss, blir slutresultatet praktiskt taget detsamma. Men i skuggan under åkerskogsbrukets träd sjunker temperaturen med omkring 5 grader, och därmed minskar det naturliga slöseriet med fotosyntesens produkter.

I Punjab faller nederbörden främst under juli och augusti. Den ojämna fördelningen leder till torka och är en bidragande orsak till de relativt låga skördarna.

Grundvattnet sjunker

För att risodlingarna ska klara sig måste de bevattnas, vilket sker med flodvatten som kommer från Himalaya, och ris kräver mycket vatten. Så mycket att grundvattnet, som i dag ligger på 3 meters djup, fortlöpande sjunker. De ändlösa risodlingarna gör alltså av med mer vatten än vad som tillförs genom regn och floder. Veteodling förbrukar däremot mindre.

Om risodling ersätts av åkerskogsbruk, där ris eller vete ingår, beräknas grundvattnet sluta sjunka. Men vägen dit är lång, trots att avkastningen från ett sådant åkerskogsbruk, enligt jordbruksexperternas bedömning, blir tillräckligt hög för att bönderna ska kunna klara sin försörjning.

När det gäller produkter som sockerrör, potatis och mjölk är bönderna beroende av de priser som betalas på de lokala marknaderna. På grund av en garanti från regeringen betalas däremot ris och vete med världsmarknadspriser, och därför odlas dessa grödor mest. Detta har lett till att vattenbristen nu är så allvarlig att myndigheterna överväger att spränga tunnlar från Himalaya för att öka tillgången på vatten. Men det blir dyrt för landet.

För att komma till rätta med grundvattenproblemen började man att på 1980-talet experimentera med åkerskogsbruk. Detta har en gång hört till de traditionella jordbruksmetoderna, men hade länge fått stå tillbaka för kravet på ökad avkastning.

Åkerskogsbruket växer

Vilka träd som har odlats har skiftat beroende på virkesmarknaden. Först planterade man eukalyptusträd från Australien i ris- och veteåkrarna. Detta virke kan användas för många olika ändamål. Sedan övergick man till amerikansk poppel som används främst som plywood. Nu är eukalyptus åter i ropet.

De två trädslagen växer ungefär lika snabbt, men poppeln skördas efter fem till sex år och eukalyptus efter åtta till tio år. En ekologisk fördel med poppel är att trädet förbrukar mindre vatten än eukalyptus.

Intresset för åkerskogsbruk växer på många håll i Asien, och man prövar nya former. Inte bara spannmål, utan även medicinalväxter och andra grödor med högt marknadsvärde, får växa bland träden. Det förefaller sundare ur både ekonomisk och ekologisk synvinkel att plantera träd bland odlingarna än att spränga vattentunnlar från Himalaya.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar