Annons

Ska robotar ha kön?

Servicerobotar tillskrivs ofta ett visst kön. Detta anses underlätta kommunikationen, men robotforskaren Anders Green tror mer på neutrala robotar.

På Kungliga Tekniska högskolan, KTH, kör just nu en kakburksliknande servicerobot runt och försöker vara forskarna till lags. Roboten heter Cero och används för att studera kommunikationen mellan maskinen och dess användare.

I Japan, föregångslandet när det gäller servicerobotar, tycks trenden vara att ge robotar allt mänskligare drag, och gärna ett namn och utseende som associerar till ett bestämt kön. Enligt konstruktörerna har människor lättare att acceptera och kommunicera med människoliknande robotar. Hondas senaste robot heter till exempel Asimo och är en han.

Vi frågar Anders Green, doktorand vid Interaktions- och presentationslaboratoriet på KTH, om de också medvetet har valt ett kön åt sin robot.

1. Vilket kön har Cero?

- Inget. Jag säger inte "han" eller "hon" utan kort och gott "roboten". Men mitt förhållande till roboten är kanske inte normalt, eftersom jag inte är en vanlig användare. Folk här på institutionen har gett den smeknamn, och det har faktiskt bara varit killnamn hittills, som Sixten och Robban.

2. Hur märker man vilket kön en robot har?

- När man ger en robot en röst måste man välja mellan en manlig röst, en kvinnlig röst och en konstig hybridröst. Man kan också ge den drag som associerar till ett visst kön. Robotens namn säger förstås också en del. Till Cero har vi valt hybridrösten, eftersom vi medvetet försökt att inte ge Cero något kön. Dess design är också neutral.

3. Är det inte intressant att ge en robot ett kön?

- Först måste vi göra det klart att vi inte talar om kön i biologisk bemärkelse. Roboten kan ju inte fortplanta sig. Det handlar alltså om att man uppfattar mänskliga drag hos roboten, och då kan det ligga nära till hands att också tillskriva den ett kön.

Vilket kön roboten ges kan styras av fördomar och förväntningar eller av vilken tjänst det är som roboten ska utföra. En receptionist är ofta en kvinna, och en robot i en reception blir då lätt betraktad som kvinnlig. Men frågan är vad man vinner på det. Vi har snarare försökt undvika det när vi designat Cero, eftersom vi inte har några belägg för att det verkligen skulle underlätta kommunikationen med roboten. Ledorden för oss har i stället varit att roboten ska uppfattas som pålitlig, ofarlig och uppmärksam. Jag har till exempel försökt få rösten litet pipig så att man ska uppfatta den som liten och snäll.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar