Annons

Vilken forskning ska Sverige satsa på?

Vargforskning eller torskforskning? Om du måste välja, vad väljer du?

Publicerad:

2004-09-01
Omröstningen är avslutad och resultatet kommer att presenteras i nästa nummer av Forskning & Framsteg.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

6

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Om jämförelsen mellan "cement- och betongforskning" och "elementarpartikelfysik", inte ska bli vilseledande, så krävs det att man tolkar "cement- och betongforskning" som fofs term för all materialforskning, men de flesta kommer troligen inte att göra någon mera välbalanserad tolkning än den bokstavliga. Då kan en och annan tänkas proteströsta på betongforskningen emot sin egen övertygelse, men fler kommer att avstå från att sätta något kryss på den frågan eller från att delta i enkäten.När enkätresultatet presenteras får vi väl också veta hur mycket staten faktiskt satsar på vart och ett av de nämnda forskningsområdena, eller hur?Hälsningar

Jag instämmer absolut inte i Hartmuts åsikt. Cement- och betongforskning är både något mycket hedervärt och något som är mer omfattande än man tror. Det pågår sådan forskning vid flera tekniska högskolor och även vid ett särskilt industriforskningsinstitut för cement- och betongforskning, se http://www.cbi.se/Forskning & Framstegs val att sätta denna viktiga, praktisk forskning mot den mer existentiella elementarpartikelfysiken är helt enkelt lysande. Absolut inte något lätt val, oavsett om man är ingenjör eller filosof.

Jag välkomnar artikeln om vilken forskning Sverige bör satsa på. Dock är valmöjligheterna i artikeln starkt begränsade. En viktig aspekt är hur forskning som kan ge nyttiga resultat på kort sikt skall vägas emot mera långsiktig grundläggande forskning. Det ligger en risk i att man säger att staten satsar 30 miljarder kronor årligen på forskning utan att specificera vilken typ det gäller. Jag tror personligen att det mesta av denna forskning är välmotiverad. Dock har på senare år den mera grundläggande forskningen eftersatts kraftigt. Den forskning som satsas på mycket praktiska områden som ger nästan omedelbar återbetalning är oftast välmotiverad men man bör inte slå ihop denna satsning med långsiktig forsknig och säga att staten satsar 30 miljarder på forskning. När forskningen ger omedelbar återbetalning kan man ifrågasätta om den egentligen har kostat något. Då har man gömt undan det faktum att mera långsiktig forskning har eftersatts. Även inom mera grundläggande forskning har nysatsningar varit kraftigt styrda. Detta har medfört att äldre klassiska forskningsområden råkat riktigt illa ut. Jag tror inte att detta är bra för den allmänna vetenskapliga utvecklingen. Det är idag svårt att rekrytera unga forskare inom de mera grundläggande delarna av matematik och fysik. Eftersom dessa utgör basen för mera tillämpad forskning kommer detta att få vittgående konsekvenser på sikt. Jan Weiland

Vad är syftet med omröstningen? Varför har dessa områden valts ut? Det är svårt att se någon seriös sida av enkäten.Jag kan dock se att inom den medicinska forskningen kan det finnas delade meningar mellan brukare och forskare om vad som är viktigast att satsa forskningsmedel på! Reumatikerförbundet har försökt uppmärksamma omvärlden om hur oerhört lite (under 15%) av kostnaderna för reumatiska sjukdomar (och dåliga ryggar) som som läggs på vård och behandling i motsats till andra sjukdomar där motsavarnde siffra är närmare 50%!!! Det beror delvis på dåliga kunskaper om de reumatiska sjukdomarna - men dom kan man inte rösta på i enkäten!!!Så vilka slutsatser kan man dra av enkäten? Att ett allmänt tyckande, utan bakgrundfakta borde få större inflytande vid beslutsfattande? ellerl...??Jan Bagge reumatikerförbundet

Det utförs omkring 75 000 forskarårsverken i Sverige: inom staten, kommuner och privat sektor. Att få en överblick över detta är ytterligt svårt, och att avge genomtänkta och välgrundade omdömen om denna forskning än svårare. Dock måste forskning hela tiden bedömas. Dels på en övergripande nivå där det handlar om att fördela hur mycket pengar som ska gå till exempelvis naturvetenskap, humaniora och några andra huvudområden en fördelning som görs av bland annat regering och riksdag. Dels på en mellannivå när man inom t.ex. medicinsk fakultet ska fördela medel mellan olika delområden (reumatologi, allergologi, grundläggande cellforskning osv. osv.). Detta görs på exempelvis forskningsråd, stiftelser och universitet. Dels på projektnivå där forskningsråd och andra måste välja ut konkreta ansökningar som ska få pengar medan andra forskare blir utan. Detta görs också på forskningsråd, stiftelser och universitet.Att på något sätt fånga denna dynamiska komplexitet i en enkel läsaromröstning som får ta högst ett par minuter att genomföra är givetvis omöjligt. Vi har därför gått en annan väg. I den aktuella omröstningen erbjuds exempel snarare än stora områden, och exemplen varierar i både bredd och djup. Ett annat grepp är att vi inte ber om några absoluta omdömen utan ställer områden mot varandra. Givetvis är det inte en huvudpoäng att ta reda på precis hur högt läsarna värderar just cement- och betongforskning eller vargforskning. Idén är i stället att hitta mönster i svaren. Föredrar läsarna kortsiktig samhällsnytta eller försök att komma åt existentiella frågor? Hur viktigt är samtidsperspektivet? Vill man ha stor nytta för få eller mindre nytta för många? Prioriteras tillväxt eller miljö? Vilken roll kan sentida samhällsdebatt ha spelat för svaren? (Det sistnämnda kan belysas på ett antagligen högintressant sätt om vi gör om exakt samma omröstning om exempelvis tio eller tjugofem år.)När vi redovisar resultaten avser vi att lyfta fram aspekter av detta slag och även be om kommentarer från några olika håll.

___________________O ForskningO Framsteg___________________

Lägg till kommentar