Annons

Pliktkänsla styr valdeltagandet i USA

Ättlingar till skandinaver och britter har högst medborgaranda.

Deltagandet i allmänna val är högt i Sverige. Vi är också kända för att organisera oss, gärna i föreningar med ideella syften. Detta är ett par av inslagen i det som samhällsforskare kallar civil kultur, medborgaranda eller socialt kapital. Andra faktorer är en vilja att hålla sig informerad (exempelvis genom höga upplagor för dagstidningar och seriösa tidskrifter), önskan om ett jämlikt och jämställt samhällsliv, samt hög tolerans mot avvikare (exempelvis homosexuella och religiösa och etniska minoriteter).

Civil kultur har varit ett populärt forskningsområde på senare år. Det mest uppmärksammade projektet genomfördes i Italien av amerikanen Robert Putnam i början av 1990-talet, där han tyckte sig konstatera att demokratin fungerar bättre och ekonomin utvecklas snabbare i de regioner där många människor är engagerade i frivilligorganisationer. Tolkningen var att ett omfattande engagemang i sångkörer, fågelskådarklubbar och idrottsföreningar visar att medborgarna hyser förtroende för varandra, vågar samarbeta och kan se till det gemensamma bästa.

Många politiker och forskare världen över fann Putnams analys insiktsfull, men det fanns också kritiker som litet sarkastiskt undrade om det verkligen är en vettig samhällsvetenskaplig hypotes att sång i kör en gång i veckan kan öka det lokala näringslivets tillväxt. Eller att kriminellt verksamma mc-gäng stärker tilliten och demokratin i samhället. En mer konkret invändning var att Putnam hade underskattat betydelsen av politiskt handlande och politiska institutioner.

Femtio delstater jämförda

Inför det amerikanska presidentvalet nu i november har en amerikansk forskare, Tom Rice vid University of Iowa, jämfört den civila kulturen i de femtio delstaterna år 1990 med det genomsnittliga valdeltagandet i presidentvalen från 1980 till och med 2000. Det sociala kapitalet har beräknats som ett index för varje delstat och omfattar bland annat brottslighet per invånare, hur stora andelar av befolkningen som missköter sina lån, antalet ideella föreningar per invånare, andelen kvinnor i delstatskongresserna, antalet medborgarrättsorganisationer per invånare och totala dagspressupplagan per invånare.

Två regioner i USA framträder tydligt med det största sociala kapitalet: de "västra centrala" staterna (exempelvis Minnesota, Iowa och Wyoming) respektive New England och New York. I det förstnämnda området dominerar ättlingar till skandinaviska och tyska invandrare, i det senare ättlingar till britter.

När kartan över den civila kulturen jämförs med det genomsnittliga valdeltagandet blir överensstämmelsen slående. Hög medborgaranda ser ut att leda till högt valdeltagande. En alternativ förklaring skulle kunna vara hög utbildning, men flera av präriestaterna (som Montana och North Dakota) har lägre utbildning och inkomster än genomsnittet i USA men har bland det högsta valdeltagandet. Att mormonska Utah, med relativt låg medborgaranda, har så högt valdeltagande beror sannolikt på delstatens höga religiositet.

Skandinaver i topp

I en separat undersökning har Tom Rice och en kollega, Jan Feldman vid University of Vermont, mätt det sociala kapitalet hos ett antal europeiska invandrargrupper i USA, oavsett var i USA de bor. Högst kommer ättlingar till skandinaver och britter. Därefter följer en mellangrupp bestående av ättlingar till fransmän, irländare, tyskar och nederländare. I botten hamnar italiensk- och spansk-amerikaner. Det ska betonas att det inte är fråga om några biologiska nationalkaraktärer utan att det handlar dels om vilka grupper som utvandrade från de olika länderna, dels om vad de bar med sig ifråga om syn på statsapparaten, på familjen och så vidare.

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg, kommenterar:

- Att socialt kapital är viktigt för demokratin och att det har djupa historiska rötter står alltmer klart. Men Rice & Feldmans resultat kan bero på många olika saker, som graden av social integration. Analyser som utförts vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att personer med utomnordisk bakgrund, men som har hög utbildning, också har högt socialt kapital. Invandrare som har arbete har också betydligt högre socialt kapital än de som står utanför arbetsmarknaden.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar