Annons

Migrän handikappar miljoner

Migrän påverkar såväl uppmärksamhet som minne och reaktionstid mellan attackerna.

Är det farligt att ha svåra migränanfall ofta? Och löper den som har migrän större risk att utveckla demens? Ännu vet vi inte svaren, men vår forskargrupp är intresserad av hur migränsjukdomen utvecklas. Vi håller på att undersöka om, och i så fall hur, det finns risk för komplikationer.

Vad är migrän?

Migrän är en kronisk, delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall med svår pulserande halvsidig huvudvärk. Därtill kommer illamående och ljus- och ljudkänslighet samt att huvudvärken intensifieras vid fysisk ansträngning. Dessa karakteristika särskiljer migrän från "vanlig huvudvärk" som ofta beror på långvariga spänningar i bland annat tugg- och nackmusklerna.

Ett migränanfall inleds ofta med att individen får oro i kroppen, svårt att koncentrera sig och tänka klart samt blir lättirriterad. Ibland föregås anfallet av okontrollerat gäspande trots att man inte är sömnig. Tidigt under anfallet påverkas hjärnbarken så att det uppstår aurasymtom. Aurasymtom är närmast unika för migränsjukdomen, men drabbar inte alla. Ungefär var tionde migräniker har auraeffekter vid varje anfall, medan ungefär var tredje patient har aurasymtom då och då.

Aurasymtomen består av synfältsdefekter, så kallade skotom. Vanligast är det så kallade flimmerskotomet, där den drabbade upplever att delar av synfältet faller bort, förändras eller påverkas på annat sätt. Flimmerskotom kan upplevas som mycket skrämmande första gången man drabbas. Många anser migränauran vara det värsta med attacken. Beskrivningen av synauran skiljer sig åt mellan olika personer men är påfallande konstant hos samma individ.

Dunkande smärta

De flesta beskriver migränsmärtan som dunkande och att den börjar på ena sidan av huvudet för att eventuellt sprida sig och omfatta större delar av huvudet. Typiskt är att huvudvärken förstärks om man böjer sig framåt eller anstränger sig fysiskt. Då blir pulseringarna extra tydliga.

Förutom att migränikern blir mer känslig för ljus, ljud och lukt, samt tappar matlusten, drabbas många av illamående, kräkningar och ibland diarréer. Till övriga, mer sällan förekommande symtom hör att ögonvitorna rodnar eller att man får nästäppa på samma sida som huvudvärken. Vissa individer blir överkänsliga i huden och tycker att det är obehagligt att ha kläder på sig och vill inte heller bli vidrörda.

Huvudvärken klingar i regel av medan den drabbade sover. Anfallet kan också avslutas med hjälp av mediciner. Efter ett rejält migränanfall känner de flesta sig urlakade och trötta, och huvudet är fortfarande ömt och känsligt för häftiga rörelser.

15 miljoner anfall varje år

En genomgång av flera nyligen genomförda europeiska och amerikanska undersökningar ger samstämmiga resultat. Förekomsten av migrän bland befolkningen under ett år ligger på 6-9 procent för män och 15-18 procent för kvinnor. I vart fjärde hushåll finns minst en person med migrän. Migränsjukdomen är vanligast bland kvinnor i yrkesverksam ålder. Så många som var femte kvinna i fertil ålder har migrän.

Migrän är således en utbredd folksjukdom som drabbar omkring en miljon svenskar. I genomsnitt drabbas en migräniker av 1,3 anfall i månaden. Det ger 15 miljoner migränanfall per år i den vuxna svenska befolkningen.

Över 400 000 personer är extra hårt ansatta genom att migränattackerna kommer ofta, fyra till fem gånger i månaden.

Migränsjukdomen debuterar vanligtvis före tio års ålder hos pojkar och under de tidiga tonåren hos flickor. Det är mycket ovanligt att sjukdomen debuterar efter 45 års ålder.

Risken att drabbas av sjukdomen är fördubblad till trefaldigad bland syskon och barn till personer med migrän. I en dansk undersökning uppgav 56 procent av migränikerna att en nära släkting också har migrän. Motsvarande siffra i vår svenska undersökning är 64 procent. Enligt vad vi funnit vid Migränklinik-Göteborg finns migrän eller migränliknande huvudvärk i familjen hos tre fjärdedelar av 3 000 migräniker. Bland dessa finns 59 procent på moderns sida, 22 procent på faderns sida och 19 procent bland syskon/barn. Tvillingstudier tyder på att det finns både ärftliga och miljörelaterade faktorer.

Med hjälp av både så kallad funktionell positronemissionstomografi (PET) och funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har man nyligen kunnat studera hjärnans aktivitet under patienternas aurafas. Det går då att följa hur aktivitetsvågen i överkänsliga celler i hjärnbarken sprider sig över hjärnbarken med en hastighet av 2-3 millimeter per minut. Nervcellerna får därefter nedsatt funktion, vilket dock är övergående. Synstörningarna under migränauran är således en följd av att hjärnans synbark påverkas och har inte med ögat att göra.

Migrän anses vara en sjukdom i det centrala nervsystemet som påverkar blodkärlen. Men exakt vad som ligger bakom migrän är fortfarande inte helt känt. Vissa personer är känsligare än andra för hormonella svängningar och stress, samt reagerar starkare än andra på olika typer av sinnesintryck . Det har också visat sig att överkonsumtion av läkemedel som används vid migränbehandling kan leda till att patienten utvecklar kronisk huvudvärk.

Den så kallade trillingnerven (nervus trigeminus) utgår direkt från hjärnan. Dess tre nervgrenar svarar för känseln i ansiktet och inuti huvudet. Vid ökad inkommande aktivitet i trillingnerven frigörs signalsubstanser som påverkar blodkärlens väggar: man får en så kallad steril neurogen inflammation. Den främsta orsaken till denna inflammation är sannolikt att trillingnerven som svar på ökad impulstrafik frisätter ämnen som neuropeptider, prostaglandiner och histamin till blodkärlens väggar. Detta påverkar smärtreceptorerna i det inflammerade området i blodkärlsväggen att bli ännu känsligare och sända ännu fler smärtsignaler. Efter ett par timmar sänks smärttröskeln så att företeelser som normalt inte orsakar smärta, till exempel att blodet pulserar i blodkärlen, ändå gör det. Då uppträder den pulserande huvudvärken.

Är migräniker smärtkänsligare?

Hjärnan hos individer med migrän tycks reagera starkare än andra på olika sinnesintryck, exempelvis beröring. Man vet inte om detta beror på att intrycken förstärks eller på att inkommande signaler inte hämmas i samma utsträckning som hos friska personer.

En del forskare anser att själva smärtkänsligheten är annorlunda hos individer med migrän. De menar också att om ett migränanfall får pågå utan behandling, ökar risken för att nervceller överst i trillingnerven ska bli känsligare. Då utvecklas överkänslighet i det område av huden som känselnerven försörjer. Överkänsligheten kan sedan sprida sig.

I en rad neurofysiologiska studier har man registrerat hur hjärnan svarar på olika stimuli. Man såg då att hjärnan hos personer med migrän är extra känslig. Tvärtemot vad forskarna förväntade sig, alltså att hjärnan skulle bli tillvand till exempelvis upprepade ljud, fann man i stället att känsligheten gradvis ökar hos personer med migrän.

En annan teori är att cellens energifabriker, mitokondrierna, är förändrade hos personer med migrän. Det leder till att jonbalansen i nervcellerna störs. Ytterligare förslag på mekanismer bakom migrän är att järn lagras i hjärnans grå substans, i hjärnstammen, som tecken på störd nervfunktion, och att migränpatienter har låga nivåer av magnesium i hjärnvävnaden.

Ett nytt synsätt som delvis sammanfattar de ovanstående teorierna är att migränanfall är tillstånd av allmän överkänslighet för olika impulser, exempelvis snabba förändringar i blodtrycket, beröring, ljus, ljud och lukt.

Inte i dag, jag har huvudvärk

Under anfallen är de som har svår migrän mer eller mindre invalidiserade av bultande huvudvärk, illamående, kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet. Svår migrän har därför rankats bland de sjukdomar som är mest handikappande. Den har likställts med att vara förlamad i armar och ben, eller att ha demens eller en pågående psykos. I en rapport utgiven av Världshälsoorganisationen, WHO, rankas migränsjukdomen på tolfte plats bland kvinnor och på nittonde plats bland befolkningen vad gäller grad av funktionshinder. Migrän innebär också en stor ekonomisk börda för både individen och samhället.

Migrän är en oförutsägbar sjukdom som hos de drabbade skapar oro över att de inte ska kunna genomföra planerade aktiviteter. När vi tillfrågade en stor grupp migräniker om hur de återhämtar sig mellan attackerna angav 43, 43 respektive 9 procent (inget svar från 5 procent) att de hämtar sig "fullständigt", "mer eller mindre" respektive "inte alls" mellan attackerna. Inte ens hälften anser sig alltså bli helt återställda! Detta motsäger den allmänna uppfattningen att migräniker är opåverkade mellan attackerna.

I en studie av 60 migräniker och 30 friska personer fann forskarna att personer med migrän har sämre uppmärksamhet, minne och reaktionstid. De som har fler och svårare anfall och har varit sjuka längre, har också längst reaktionstid.

Vad händer med migränpatienten?

Den svenske pediatrikern Bo Billes följde i fyrtio år barn med migrän och en lika stor kontrollgrupp. Vid fyrtioårsuppföljningen hade 53 procent i den ursprungliga migrängruppen fortfarande migrän, medan 47 procent hade tillfrisknat. Drygt hälften av dem som ännu besvärades av migrän hade lidit av sjukdomen sedan barndomen, medan övriga hade varit besvärsfria under en längre period men sedan återinsjuknat. Svår migrän är vanligare bland kvinnor och dem som har migrän med aura.

Efter fyrtioårsåldern minskar migrän, och antalet drabbade halveras på cirka 15 år. Detta betyder att cirka 20 procent av alla svenskar i fyrtioårsåldern och cirka 5 procent av svenskar i sjuttioårsåldern har migrän. Studien visar vidare att dödligheten bland migräniker inte är högre än hos befolkningen i övrigt. Men man vet sedan tidigare att de som har migrän har något förhöjd risk för hjärninfarkt, eller stroke. Risken ökar om man använder hormoner eller röker och blir mycket hög om man gör bådadera.

I det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA stod nyligen att läsa att patienter med migrän löper ökad risk för att drabbas av infarkt i lillhjärnan. Risken ökar med tätare migränattacker. Forskarna påpekar dock att detta samband måste utredas vidare.

Nytt projekt kan ge svar

Huvudsyftet med vår pågående undersökning är att utreda om migrän är en progressiv sjukdom: ser framtiden sämre ut för dem som ofta har svåra anfall än för dem som har enstaka lätta anfall? Och har åldern vid första insjuknandet och hur länge sjukdomen pågått någon betydelse för hälsan?

Sedan 1991 har vi vid Migränklinik-Göteborg samlat in data om drygt 4 400 patienter. Av dessa kommer vi att slumpmässigt välja ut 200 migräniker som fick diagnos under åren 1992/1993. Nu, när tolv år har gått, kommer vi att undersöka dem igen och jämföra dem med en kontrollgrupp utan migrän. Undersökningen beräknas vara slutförd år 2007.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

8

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Det är första gången jag ser detta märkliga fenomen "flimmerskotom" beskrivas. Detta har under 20 års tid, i perioder drabbat mig mer eller mindre ofta. Det är fasinerande att uppleva, pågår under 20 - 30 minuter och försvinner sedan. Jag har aldrig drabbats av huvudvärk efteråt. Själv har jag sett det som ett symptom på att jag nog har varit lite stressad.Ett annat fenomen som jag funderat över är att om jag sluter ögonen och "gnuggar" mig med knytnävarna samtidigt som jag slappnar av så framträder efter ca 5 sek ett flertal geometriska mönster som flimrar i hela "synfältet". Flimret påminner starkt om aurafenomenet. Är detta något som alla hjärnor framkallar, jag vet att min pappa kan se det men ingen annan känner igen det. Men det är ju inte helt vanligt att man tittar efter. Finns det någon som vet något om detta?

Såg ditt problem. Visserligen inskrivit 2004 men det ligger kvar. Och jag tänkte svara dig att jag själv har drabbats av det som du nämnder (utan huvudvärk) bara flimmer och jag har haft samma tanke som du att jag varit stressad och trött. Nu har jag fått ett annat problem med synen som förföljt mig i fyra år. Det är att bilden på ena ögat rör sig. Tänk dig en kamera som du tittar in i och för den fram och tillbaka. Jag har varit hos optiker där säger han att det har med min ålder att göra (jag är 47 år). Och att jag inte ska oroa mig då synen försämras när man blir äldre. Sen gick jag till en läkare som givit mig olika bud. En sa: Migrän och jag mig tabletter som inte hjälpte. Den andra läkaren som jag nu varit hos sa första gången jag var där att: vi kan inte se några problem med din syn. Men eftersom det inte är läkaren som har problem med min syn utan jag så gav jag inte upp utan de gjorde en undersökning till. Och nu är det troligen mina synnerver som är utslitna. Har någon hört om detta! Hur kan det vara möjligt att jag som är 47 år har förslitna muskler i ögat? Finns det någon som vet något om detta? Vill nämna att flimmer det har jag inte längre .

Jag kan trösta de flesta migräniker med att sjukdomen inte varar livet ut.

Själv lider jag av svåra mkt frekventa migrän anfall som ofta sträcker sig över ett dygn. Jag spyr ca 6ggr/timme och är helt urlakad ett par dagar efter en svit.Jag har ett starkt behov av kyla under mina attacker. Värme kan trigga en attack, medan kyla gör att jag känner mig lite bekvämare. Är det här genomgående för de flesta?

Jag är som dig att jag behöver kyla under migränanfallen. Jag brukar ta en handduk med iskallt vatten och lägga på skallen samt trycka en iskall blöt handduk mot ansiktet under pågående anfall. Värme från någon hand eller min egan triggar smärtan ännu mer så bort med värme.

Mina migränattacker kommer helt utan förvarning oftast.Med facit i handen, kan jag nu efter flera års undran förstå vad det är jag lider av och har fått medicin.Jag kan få flera attacker samtidigt eller i följd.Både med och utan aura, både med eller utan illamående osv osvMan är som en tickande bomb hela tiden, och alltsom oftast är man orolig att man ska få ett anfall där man kanske inte kan få ligga ned eller ens kan ta medicin.Tyvärr har min Hortons eskalerat med åren, och jag tvingas leva ett mkt stillsamt liv. Jag får väl tacka min onda rygg o nacke för att jag måste det ändå..... :-/Medicinen (immigran) hjälper inte mycket men det är en stor hjälp ändå. Jag tål knappt mediciner alls, varför jag bävar för den dagen jag inte längre tål den.Har inatt haft först vanlig migrän som inte hjälptes med medicin, först efter 6 timmar började jag känna en bättring. Då kom nästa attack ... av Hortons. Det är verkligen "djävulens sjukdom" detta....

Darwin — tvångsneurotisk amatör
En bok, utgiven i London 1991 av forskarna Desmond och Moore, beskriver evolutionsteorins fader, Charles Darwin, som ”en tvångsneurotiker” som ”var och förblev amatör”. Två stora kulturartiklar i Dagens Nyheter för 7 juni 1992 om denna bok berättar att Darwin, som inte hade någon professur eller ens akademisk examen, led av migrän, magont och kräkningar, åkommor som upptog en fjärdedel av hans vakna liv. Nätterna upptogs av mardrömmar. Nutida medicinsk expertis ser sjukdomen som en ångestneuros, framkallad av att han levde i ständig rädsla för att publicera sin teori om arternas uppkomst. I tjugo år uppsköt han publiceringen, bland annat av fruktan för att teorin kunde missbrukas och användas som ”legitimation för krig, rasism, elitism och omänsklig konkurrens”, vilket ju också blev fallet. Under tiden var han godsägare och medlem av kyrkorådet. Han övergav till sist sin kristna tro mer av emotionella än intellektuella skäl. Darwin sägs inte ha varit först med den tanke som gjorde honom världsberömd. En annan amatör, Patrick Matthew, lade fram den redan 1831 i tillägget i en bok om skeppstimmer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Patrick_Matthew

Jag har hormonell migrän och är som sämst mellan ett par dar innan mens fram till ägglossning.Jag är 47 och haft den här svårare o frekventare migränen siata 5-6 åren.
Läkarna även min neurlog vet inte riktigt hur det ska förebyggas.
Nån som har tips på neurlog el/och gynekolog med kunnande inom hormonell migrän.
Tack på förhand!

Lägg till kommentar