Annons

Omröstningsresultat: Torsk, sopor och fetma

Forskningsområden som pekas ut av Forskning & Framstegs läsare.

Författare: 

Publicerad:

2004-12-01

Torsken i Östersjön är 2004 års svenska naturvårdsföljetong i medier och bland politiker. Detta avspeglas i Forskning & Framstegs omröstning om vilken forskning Sverige ska satsa på: ingen av de övriga 14 valmöjligheterna ger så sned fördelning av svaren. Hade samma fråga ställts för några år sedan, då vargdebatten var som hetast, hade resultatet troligen blivit annorlunda.

Två av valen ställer kortsiktig nytta mot mer existentiell insikt, men F&F-läsarna fastnar inte i något svarsmönster utan gör olika val i de två fallen. Sopor och avfall befinns mycket mer angeläget än en bemannad expedition till Mars, medan elementarpartikelfysik sätts före cement- och betongforskning.

Detta betyder givetvis inte att frågan om liv på Mars bedöms som ointressant av dem som röstat, bara att forskning om sopor och avfall ses som ännu mer angelägen. Cement- och betongforskningen, å sin sida, får inget stöd av F&F-läsarna i sin kamp för mer pengar. För några veckor sedan uppvaktades nämligen näringsministern av branschföreningen Betongvaruindus-trin i syfte att undvika ytterligare nedskärningar i betongforskningen. Föreningen hävdar att trots att varje satsad forskningskrona ger 19 kronor tillbaka, så har forskningen skurits ner med hela 70 procent på tio år.

Trots att stenåldersarkeologi kan sägas vara ett existentiellt ämne - hur hade våra förfäder det egentligen? - så förlorar det mot 1900-talshistoria. Kanske inte så konstigt strax efter ett sekelskifte och med tanke på det extremt händelserika 1900-talet. Samtidens behov ligger säkert också bakom att ny kunskap om Strindberg anses mindre trängande än forskning om dokusåpor. Rimligen är det motsvarande överväganden som gjort att forskning om fetma placeras före anorexi, äldreomsorg före barnomsorg och integration före genus. Dubbelt så många röstar på växthuseffekten som på biologisk mångfald, och nästan detsamma gäller preventivmetoder gentemot hjälp mot barnlöshet.

Av särskilt intresse är de valsituationer där läsekretsen är kluven praktiskt taget mitt itu. Det gäller bland annat arbetsmiljö kontra ekonomisk tillväxt, aids/hiv kontra utbrändhet och kollektivtrafik kontra trafiksäkerhet. I den mån några av dessa områden är mer moderiktiga eller politiskt korrekta än andra, har F&F-läsarna sålunda inte fallit för detta.

Vad är då det mest överraskande resultatet? En bra kandidat är kärnkraftsfrågan där en knapp majoritet föredrar forskning om nya typer av kärnkraftverk framför forskning om slutförvar av kärnavfall. Med tanke på att forskning om sopor och avfall anses så angeläget och på att det enligt svensk lag faktiskt inte är tillåtet att forska om nya typer av kärnkraftverk, så är detta resultat en smärre sensation.

Även besökarna på årets bokmässa i Göteborg kunde delta i omröstningen. Deras syn på Sveriges forskningsbehov överensstämmer mycket nära med F&F-läsarnas, men med ett par avvikelser. Omkring 15 procentenheter fler föredrar arbetsmiljöforskning före forskning om tillväxt, liksom forskning om slutförvar av kärnavfall före forskning om nya slags kärnkraftverk. Och 10 procentenheter fler vill satsa på Strindberg snarare än dokusåpor. Inte helt oväntade avvikelser kanske, eftersom mässpubliken säkert är litet annorlunda sammansatt än tidskriftens fasta läsekrets.

Några personer har uttryckt tvivel över det lämpliga i att ordna en omröstning av detta slag. Kategorierna blir ytliga och konstiga och man ställer äpplen och päron mot varandra, har det sagts. Det enkla svaret på det är väl att det knappast är något fel på att ställa äpplen mot päron. Själv föredrar jag sålunda päron, såvida det inte är fråga om cox orange.

Ett litet mer sammansatt svar på kritiken mot omröstningen tar sin början i att det utförs omkring 75 000 forskarårsverken i Sverige: inom staten, kommunerna och privata sektorn. Att få en överblick över detta är ytterligt svårt, och att avge genomtänkta och välgrundade omdömen om denna forskning är än svårare. Dock måste forskning hela tiden bedömas och pengar fördelas. Dels till några olika huvudområden som naturvetenskap eller humaniora - en fördelning som görs av bland annat regering och riksdag. Dels till olika delområden, exempelvis inom medicin till onkologi, allergologi, neurovetenskap och så vidare. Dels, slutligen, på projektnivå där forskningsråd och andra måste välja ut vilka konkreta ansökningar som ska få pengar medan andra forskare blir utan.

Forskning & Framstegs omröstning är sålunda ett lekfullt men ändå allvarligt försök att ta ett illustrativt helhetsgrepp på denna komplexitet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar