Annons

Misstro mot mediciner

En femtedel av de mediciner som skrivs ut hämtas aldrig ut från apoteket.

Svenska och utländska studier visar att ungefär en femtedel av de mediciner som skrivs ut aldrig hämtas ut från apoteket. Och även läkemedel som hämtas ut nyttjas sparsamt: vid långtidsmedicinering (mer än tio dagar) är det bara hälften av de läkemedel som köps som används på avsett vis.

"Dålig följsamhet" kallas det inom vården när patienten av något skäl inte följer läkarens råd. Enligt Sune Petterson, apotekare och medarbetare i Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA), uppgick kostnaden för dålig följsamhet år 2002 till mellan 10 och 20 miljoner kronor.

- Det blir sådana summor när man lägger ihop kostnader för oanvända läkemedel och för produktionsbortfall och de sjukskrivningar som blir resultatet när kroniskt sjuka inte följer sin behandling. Dessutom är ungefär 10 procent av alla som ligger på sjukhus inlagda som till följd av misslyckad läkemedelsanvändning, säger han.

Orsaker till dålig följsamhet

Varför tar då inte folk sina mediciner? En anledning är glömska. Då är problemet ganska lätt att komma åt, exempelvis genom att man kopplar medicinen till någon annan daglig aktivitet, som tandborstning. Mer komplicerat är det när människor medvetet väljer att inte ta sin medicin eller att avsluta behandlingen i förtid.

- Det är attityden till behandling och läkemedel som spelar roll: om den enskilda patientens grundinställning är att se positivt på läkemedel, se dem som något nödvändigt ont, eller om de rentav ses som farliga, säger Sune Petterson.

Den grundinställningen är svår att rucka på. Man har provat att lägga till extra information och stöd, exempelvis via sjuksköterska på arbetsplatsen och påminnelse via telefon och SMS om att ta medicinen. Men trots sådana insatser blir förbättringen bara 5-10 procent, berättar han. Hur svår sjukdomen är spelar inte heller så stor roll. I USA undersökte man hur stor andel av de 260 personer som fått en njure transplanterad som verkligen tog sina immundämpande läkemedel efter operationen. Ungefär 50 patienter lät bli, och hos 36 av dem stöttes njuren bort. Totalt 13 personer avled.

En anledning att avstå från medicinering är att man inte vill definieras som sjuk. I en brittisk undersökning där man intervjuade patienter med epilepsi angav 35 procent att de från tid till annan lät bli att ta medicin.

- En tolkning av dessa resultat är att individen resonerar som så att "om jag inte äter medicinen är jag inte epileptiker", säger Sune Pettersson.

Dialog viktigast

Arbetsgruppen ABLA bedriver informationsarbete riktat mot vårdpersonal, sjukhusdirektörer och apotekspersonal. En brist har hittills varit att olika yrkesgrupper inte för vidare den information de har om patientens syn på medicinering.

- Sjuksköterskan eller apotekspersonalen kan få höra av patienten att "den där medicinen äter jag inte, för den fungerar inte". Men kommer inte den upplysningen till läkaren, så ändras ju inte medicineringen, säger Sune Pettersson.

I Rättvik har apoteket och vårdcentralen börjat samarbeta. När apotekspersonal ser att det dröjer innan patienten hämtar ut mer av sin blodtrycksmedicin, frågar man varför. Är patienten tveksam till medicineringen, informerar man med patientens medgivande sjuksköterskan på vårdcentralen som i sin tur kontaktar patienten.

Grunden för följsamhet är att patienten tar del i behandlingen. Då krävs en dialog, där läkaren och patienten kommer överens både om att man ska behandla tillståndet och om hur behandlingen ska gå till. Men även den som accepterar behandling med läkemedel är ibland oföljsam.

- Vid svårare sjukdom, när läkemedel är viktiga för hälsan och alternativ till denna behandling saknas, är det angeläget att patienten får bra stöd. Men när det rör sig om mindre svår sjukdom, som förhöjt blodtryck eller höga blodfetter, är livsstilsförändringar den bästa behandlingen, säger Sune Pettersson och fortsätter:

- Summan av kardemumman är att det skrivs ut för mycket läkemedel. Och i slutänden är det individen som själv bestämmer vilka läkemedel han eller hon äter.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar