Annons

Ändrad intagning gav ökad segregering

Intagning till gymnasieskolor på betyg i stället för närhet skulle minska segregeringen, men gav motsatt resultat.

Fram till år 2000 kunde elever som gick ut grundskolan i Stockholms kommun bara söka till geografiskt närbelägna gymnasier, vilket gjorde att dessa - beroende på Stockholms bostadssegregering - fick en segregerad elevsammansättning. Förändringen i antagningsystemet syftade till att bryta segregeringen och innebar att närhetsbegränsningen togs bort. Eleverna får sedan dess söka till vilket gymnasium de vill, och intagningen sker på betyg.

Men efter reformen har segregeringen ökat. Elever med goda betyg väljer bra skolor, oftast i innerstaden. Elever med lågutbildade föräldrar hamnar i allt större utsträckning i samma skolor, tillsammans med elever med invandrarbakgrund, som också de tenderar att ha dåliga betyg. Det visas i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

- Man kan säga att betygsprincipen ökar kunskapssegregering, som i sin tur förstärker annan segregerig i samhället, säger Martin Söderström, nationalekonom vid Uppsala universitet, en av rapportens författare.

Dessutom visar en annan studie från Uppsala universitet att valfrihetsreformerna med exempelvis friskolor under främst 1980- och 90-talen också har förstärkt den etniska och socioekonomiska segregeringen i Sverige.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar