Annons

Lillhjärnans celler lika gamla som du

Svenska forskare har med hjälp av kol-14 för första gången kunnat åldersbestämma kroppens olika celler.

Kol-14-metoden används för datering av exempelvis eldhärdar från järnåldern och egyptiska papyrusrullar. För sådana fynd avklingar radioaktiviteten lagom sakta och halveras på 5 730 år. Nu har svenska och amerikanska forskare använt kol-14 för att åldersbestämma kroppens celler, rapporterar de i tidskriften Cell.

- Vi är intresserade av hur celler nybildas i hjärnan. Hittills har det varit mycket svårt att studera detta hos människor, eftersom man måste märka cellerna med radioaktiva isotoper eller andra giftiga ämnen, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutet.

Forskarna utnyttjar att halten kol-14 i atmosfären dramatiskt sköt i höjden under det kalla krigets hetaste dagar (1955-63) när kärnvapenladdningar sprängdes ovan jord. Cellens stabilaste del är dess arvsmassa, som till en knapp tredjedel består av just kolatomer. Varje gång cellen delar sig, byggs radioaktivt kol in i dess arvsmassa och ju senare detta sker, desto mer har radioaktiviteten från kärnsprängningarna hunnit klinga av. Det gör att man genom att mäta hur radioaktivt kol-14 i cellen är kan avläsa när den genomgick sin senaste celldelning.

Forskarna åldersbestämde cellerna i fyra sorters vävnad från tio avlidna svenskar, födda både före och efter sprängningarna. Cellerna visade sig generellt vara äldre än man tidigare trott. I tunntarmen var de exempelvis omkring 10 år gamla, medan celler i muskler vid revbenen var runt 15 år. I lillhjärnan visade sig huvuddelen av cellerna ha bildats redan under fostertiden, och nervcellerna i synbarken tycks inte heller ha nybildats sedan födseln.

- Därför ser vi saker på samma vis hela livet, och exempelvis känner igen ett hus vi sett som små även när vi blir äldre, säger han.

Forskarlaget studerar nu andra hjärndelar, exempelvis hippocampus, där celler sannolikt nybildas oftare än i andra delar.

- Det skulle vara intressant med en karta över hjärnan där vi ser i vilka delar nybildning sker. Nu finns möjligheter att skapa en sådan karta, säger Jonas Frisén.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar