Annons

Kampen om vem som hittade den nya planeten

Upptäckten av den tionde planeten gav upphov till en forskarstrid.

I juli annonserade spanska astronomer upptäckten av en ljus himlakropp, nästan lika stor som planeten Pluto. Många rapporterade om den tionde planeten, även Forskning & Framsteg (se F&F 7/05). Otur, tänkte amerikanen Michael Brown från Caltech i Pasadena, och gratulerade sina kolleger i Granada. Tillsammans med ett par andra astronomer hade Brown nämligen följt detta mystiska objekt i månader.

Men nu har en strid kring forskaretik blossat upp. Spanjorerna, visade det sig, hittade himlakroppen först efter att på internet ha sett vart Brown riktade sitt teleskop på Palomarberget i södra Kalifornien. Det avslöjar den spanska datorns IP-nummer. Besöken i teleskopets loggbok kunde spåras dit, liksom brevet till den astronomiska unionen om upptäckten och ett svarsbrev till Michael Brown, där spanjorerna avvisar hans anspråk på att ha varit först. Men man kan också undra varför Brown hemlighöll sin upptäckt så länge.

- Det är klart att man vill komma först, men samtidigt måste man kontrollera vad det är för typ av objekt. Det är inget konstigt att man vill vara på den säkra sidan: ofta måste objektet följas i flera månader för att man ska kunna bestämma dess egenskaper, säger Claes-Ingvar Lagerkvist, chef för Uppsala astronomiska observatorium. Han har själv tre kometer uppkallade efter sig. Det betyder att han var först att finna dem, förutom ett stort antal småplaneter.

- Det är exempelvis svårt att bestämma avståndet. Det behövs flera observationer av ljusstyrkan med minst någon månads mellanrum. Och spanjorerna hade ingen chans att finna den på himlen om de inte hade haft tillgång till koordinaterna. Men då var det bara att vända teleskopet åt rätt håll. Objektet är nämligen så pass stort att till och med amatörastronomer numera kan följa det.

Nu har Michael Brown, förutom äran, även fått nöjet att hitta på ett namn till sin upptäckt. Ett ännu hemligt förslag är redan skickat till Astronomiska unionen som ska ta det formella beslutet.

Samtidigt har teleskopen tätat sina läckor. I framtiden ska ingen kunna tjuvtitta, utan forskarna får pröva nya idéer i skymundan innan det blir dags för fler att ta del av nyheten. Men medge att spanjorerna var fiffiga.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar