Annons

Män satsar högre men lyckas inte bättre

Självförtroende och riskbenägenhet skiljer könen åt, enligt en nationalekonomisk studie.

Kvinnor begär i allmänhet mindre i lön än män när de löneförhandlar. Betyder det att kvinnor verkligen vill ha lägre lön? Eller beror det på att de vet att de är lönediskriminerade på arbetsmarknaden och motvilligt men fullt rationellt anpassar sig till detta i sina lönekrav? Mycket tyder på det senare, och det är inte den enda jämförelsen mellan könen där resultatet beror på sammanhang och social inlärning.

Om man ska undersöka olikheter mellan könen kan man mäta sådant som auktoritetstro och solidaritet. Men gränserna mellan biologi, vardagliga konventioner och samhällets förväntningar är ofta diffusa, vilket försvårar för samhällsvetarna att dra entydiga slutsatser.

Ett outforskat fält

Två nationalekonomer vid Stockholms universitet, fil.dr Anne D. Boschini och professor Mats Persson, har sammanställt internationell och svensk forskning inom detta fält, och resultaten ger inte några entydiga svar på frågan om i vad mån de relativt få olikheterna mellan könen är medfödda eller förvärvade.

- Detta är ett ganska outforskat fält inom nationalekonomin, säger Anne Boschini. Tidigare har man främst sett till individer och inte till kön. Mer forskning om könsaspekter är nu på gång, exempelvis om att många människor beter sig olika mot kvinnor respektive män.

På de flesta områden kan de två ekonomerna inte finna några könsskillnader. Det gäller exempelvis det som kallas ekonomisk otålighet. Om man frågar försökspersoner om de vill ha 100 kronor i dag eller 200 kronor om ett år, så visar de flesta studier inte på några könsskillnader, medan några anger att män är otåligare. Men samtidigt kan orsaken vara så enkel som att män och kvinnor har olika ekonomisk situation och därför svarar olika. Dessutom har de försök som visar på skillnader ofta utförts på yngre studenter, vilka kanske inte är typiska för den vuxna befolkningen i stort. Ytterligare en möjlighet är att mäns eventuellt större otålighet kan ha att göra med att män har en genomsnittligt kortare återstående livslängd.

Mer pengar till kvinnor

Man kan också undersöka försökspersoner som får 100 kronor och sedan be dem att, under varierande förutsättningar, välja om de vill ge bort delar av denna summa eller inte. Ingen utom försökspersonen och försöksledaren vet om några pengar ges. I de flesta försök ser man inga könsmönster, men om det är angivet vem som får eventuella pengar, så brukar både män och kvinnor ge mer om mottagaren är en kvinna.

Vad gäller auktoritetstro är könsskillnaderna heller inte tydliga. I Stanley Milgrams välkända experiment vid Yale University på 1960-talet prövades om försökspersoner kunde skada andra försökspersoner med elstötar om en auktoritär försöksledare beordrade dem. Svaret var ja, men några könsskillnader kunde inte fastställas.

Inom ett par områden har forskarna däremot kunnat se vissa återkommande könsskillnader: självförtroende och riskaversion. Kvinnor tenderar att ha lägre självförtroende än män. En studie visar exempelvis att kvinnliga studenter är mindre benägna att satsa på högt betyg (väl godkänt) i en tentamen än manliga, trots att könen av resultaten att döma är lika duktiga. Detta kan tolkas som olikheter i ambitionsnivå.

Kvinnor inga chanstagare

Vad gäller benägenheten att ta eller undvika risker finns det flera studier som visar att män tar större risker än kvinnor i exempelvis aktieaffärer. I tv-programmet Jeopardy satsar män generellt djärvare än kvinnor. Men det finns inget som tyder på att män lyckas bättre än kvinnor, vare sig i Jeopardy eller i sina börsklipp. För att reducera självförtroendefaktorn i dessa studier har man undersökt hur män och kvinnor ställer sig till frågor som om de vill ha 100 kronor i handen eller 50 procents chans att få 200 kronor. I dessa fall visar det sig att kvinnor föredrar det förra, och undviker chanstagandet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar