Annons

Stormaktstidens storvulna stadsplanering

I Sverige fanns resurser, politisk vilja och få städer.

Arkitekten och fortifikationsofficeren Erik Dahlbergh gjorde år 1680 en planritning över ett befäst Landskrona.

Staden hade varit svensk i bara ett par decennier och låg nära fienden Danmark. Landskrona skulle bli befäst huvudort i Skåne. Men mannen bakom idén, riksrådet Johan Gyllenstierna, dog och bygget blev inte av. Uppgiften att försvara Sydsverige gick till Karlskrona.

Nils Ahlberg, konstvetare vid Sveriges lantbruksuniversitet, har i sin doktorsavhandling undersökt 340 liknande stadsplaner. Han menar att tiden präglades av anläggandet av nya städer.

- De idéer som fanns i Europa om hur en stad ska se ut kom ofta att omsättas i det svenska väldet, säger han.

Idéerna präglades av räta linjer och rutnät, ofta med inslag av kanaler. Medeltidens framvuxna gytter av vindlande gator skulle bort.

- Det var stora projekt. Hela städer flyttades, exempelvis Kalmar som omlokaliserades av försvarsskäl.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Dagens taffliga och försiktiga stadsplanering skulle tjäna mycket på att bli lite mer stormaktstid och storvulen. Ofta beskylls rivningarna på 60-talet för maktfullkomlighet och historielöshet. Men att riva gammalt och slitet och bygga nytt och funktionellt, att vara radikal i stadsbyggnaden ger mersmak: hötorgshus, kulturhus är snygga och betydligt festligare än de renoverade rester av gamla Klarakvarteren som finns kvar. Så unket det är med gammalt, så härligt det är med nytt!

Lägg till kommentar