Annons

Ledare: Okänt 'land'

Så sent som för hundra år sedan kunde europeiska och amerikanska forskningsresande ännu göra stora geografiska "upptäckter" i Afrika och Asien.

Ganska snart därefter hade praktiskt taget alla hörn på jorden fått besök av västerländska resenärer. Sedan återstod främst miljöer bortom jordens yta att utforska, och en ny banbrytande erövring kom med månlandningen, följd av rymdsonder till de yttre planeterna och nyligen av fjärrstyrda små forskningsfordon som kilar runt och studerar terräng och mineraler på Mars.

Vid sidan av planeterna och yttre rymden utgör nu djuphavet det sista kvarvarande gränslandet där människor inte ännu etablerat sig. Oceanografer och undervattensfilmare som Jacques-Yves Cousteau kittlade världspubliken i mitten av förra seklet, men det som verkligen satte fart på djuphavsforskningen var den häpnadsväckande upptäckten år 1977 av nya livsformer vid heta källor på många kilometers djup. Nu, snart tre årtionden senare, har forskningen åtskilligt att berätta om de fascinerande biologiska och geokemiska sammanhangen. Om detta och om hur den fortsatta utforskningen kommer att gå till berättar vi i numrets Tema.

Vetenskapliga kontroverser är inte fullt så vanliga som man kan få intryck av i nyhetsmedierna. Men de finns, och de är ofta inte bara intressanta att följa utan även produktiva i den meningen att de inblandade forskarna måste fundera igenom sina argument, sina data och sina metoder ett extra varv. I den processen sker ofta nydanande omprövningar. Just nu pågår en intressant diskussion om i vad mån den svenska upplysningen egentligen fanns. Kanske var andra halvan av 1700-talet inte så "upplyst", och kanske var det först efter 1809 års statsvälvning som upplysningsidéerna fick fotfäste i vårt land. Henrik Höjer har talat med debattörerna och rapporterar resultatet i artikeln 'Den svenska upplysningen - fanns den?'.

För övrigt, följ gärna uppmaningarnaatt rösta på tidernas bästa omslag på Forskning & Framsteg och att svara på F&Ffrågar! Läsarna är också välkomna att lyssna på spännandeföreläsare i höst och att träffa oss F&F-redaktörer.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar