Annons

Omdiskuterat himlafat

En tallriksstor, drygt 2 kilo tung kopparskiva med gulddekor väcker frågor.

Författare: 

Publicerad:

2006-06-01

Hur mycket visste bronsåldersfolket i Europa för 3 600 år sedan om himmelska fenomen? Att den gyllene solen (eller fullmånen), månskäran och stjärnorna i form av prickar avbildar natthimlen på den så kallade Nebraskivan råder det inget tvivel om. Men var skivan också en kalender som, när man höll den på rätt sätt, pekade ut viktiga datum för sådd, skörd eller religiösa riter? Vissa forskare påstår att den till och med kan ha varit ett verktyg för att synkronisera solkalendern, som har 365 dagar, med månkalendern som bara har 354 dagar.

- Det är ett mycket intressant objekt. Men jag tror inte alls att skivan kan ha haft någon annan funktion än symbolisk, säger Jan Schober, astronom vid Stockholms universitet. Resten är rena spekulationer. Det finns inga belägg för att förhistoriens européer hade någon exakt kännedom om himlakropparnas rörelser. Hade man utfört regelrätta observationer skulle vi hittat spår av det.

Himmelsskivan grävdes upp för några år sedan, lite oklart när, av skattjägare som letade efter bronsföremål i Nebra, 180 kilometer sydväst om Berlin. Området är känt både för sina bronsåldersgravar och för sina gravplundrare som med metalldetektorer söker efter dyrgripar. Bland gamla svärd och yxor hittades denna vackra skiva som så småningom hamnade i den schweiziska polisens händer. I dag finns den i tryggt förvar på ett museum i Halle.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar