Annons

Varför forska om något så udda som katastrofer och kön?

Med privilegier följer ansvar. Vid stora olyckor utsätts män som kollektiv för stora risker på ett annat sätt än kvinnor.

Psykologen Per Folkesson vid Karlstads universitet har undersökt könsordningen vid katastrofer genom att studera tre fall. De är den etniska rensningen av Srebrenica i Bosnien år 1995 då minst 7 500 män avrättades, Titanics förlisning år 1912 då 1 500 passagerare omkom samt diskoteksbranden i Göteborg år 1998. Där omkom 63 personer, och den utsatta räddningspersonalen bestod nästan enbart av män.

1.Varför forska omnågot så udda som katastrofer och kön?

- Jag började fundera på detta i samband med den etniska rensningen av Srebrenica sommaren 1995. Det var ett udda exempel på könsrelaterade fenomen och på könssegregeringen vid katastrofer.

2.Vilka mekanismer finns det kring katastrofer och kön?

- Man kan ofta se att främst kvinnor och barn ska räddas. Titanics förlisning är ett bra exempel på detta. Män ses alltså som relativt försumbara vid katastrofer - de kan offras under vissa svåra betingelser. I samband med riskfyllda räddningsinsatser vid katastrofer är kvinnorna bortsorterade redan från början. Vid diskoteksbranden i Göteborg bestod räddningspersonalen på plats av 88 män och 6 kvinnor.

3. Hur ska vi förstå detta?

- Män är generellt privilegierade i samhället, men de vardagliga könsnormerna och könsrollerna upphävs vid kriser. Då ställs denna könsmaktsordning på huvudet. Och män är medvetna om detta. Lojalitet med det manliga kollektivet blir viktigt vid en katastrof, och enskilda smitare eller solospelare straffas. Könsbundna normer aktiveras vid de katastrofer som jag har undersökt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Jag tycker inte att man kan jämföra Srebrenica med Titanic och diskoteksbranden om man vill använda dem som exempel till stöd för hypotesen att män ses som försumbara vid katastrofer. I Srebrenica var det ju ett samhälle som hotade ett annat, dvs. en fiende som gjorde urvalet för att krossa, destabilisera och demoralisera en annan social grupp. Man mördar helt enkelt dem som starkast förvarar det hotade samhället, dvs. dess krigare. I de två andra fallen gjorde "samhällena" själva urvalen, men fortfarande med olika utgångspunkter (gissar jag): Titanic-händelsen stämmer med hypotesen, men vid diskoteksbranden fanns det väl först och främst ett begränsat antal kvinnor att tillgå och därtill var kanske männen i urvalsgruppen fysiskt starkare, vilket borde ha varit "meriterande" vid tjänstgöringen. En intressantare frågeställning tycker jag vore att fråga varför männen på Titanic valde att offra sig för kvinnor och barn, och varför samma grupper inte mördades i Srebrenica: två grupper med diametralt motsatta syften väljer exakt samma strategi.

Lägg till kommentar