Lovande resultat för svenskt hivvaccin
Ett nytt genetiskt vaccin gav över 90-procentig immunitet mot hiv.
Forskare vid Smittskyddsinstitutet, SMI, har skapat ett genetiskt vaccin, där man använder delar av arvsmassan från ett hivvirus som vaccin. Kroppens celler tillverkar under någon vecka de sju proteiner som den tillförda arvsmassan utgör mall för. Immunförsvaret lär sig reagera på dessa.
Vaccinet har prövats på 38 friska, manliga och kvinnliga försökspersoner i Sverige, och hela 37 av dem visade sig få ett bra cellbaserat immunsvar. Så höga siffror har aldrig tidigare presenterats. Men enligt EU:s regler får fertila kvinnor inte ingå i en sådan studie förrän vaccinet har testats på gravida försöksdjur eller dess säkerhet har undersökts hos människor.
- Studien har visat på mycket få biverkningar. Det är viktigt eftersom det är just fertila kvinnor som vi vill skydda med vaccinet i utvecklingsländer, säger Britta Wahren, professor i virologi vid SMI och ledare för studien.
Under nästa år ska vaccinet testas i Tanzania på 60 poliser, både kvinnor och män.
Relaterat innehåll:
25 år med HIV - Nu smittas återigen fler svenskar
Minnet av de tidiga informationsinsatserna har förbleknat. Under 2007 smittades rekordmånga svenskar med hiv.
Ett brunt kuvert på hallgolvet från Blodcentralen och hjärtat började bulta. Vi skriver mitten av 1980-talet och jag hade varit på resa i USA.
25-årsjubilerande virusfynd
Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till tre forskare som avslöjade två av mänsklighetens gissel - humant papillomvirus och aidsviruset hiv.
Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi belönar två olika forskningsinsatser där den gemensamma nämnaren är att pristagarna har identifierat sjukdomsframkallande virus.
Misslyckat hivvaccin ökade smittrisk
Förhoppningen att det ska gå att vaccinera mot viruset bakom hiv och aids fick sig en törn i september 2007. Då avbröts en stor vaccinationsstudie när det visade sig att de som vaccinerats lättare blev smittade än de som inte fått vaccin.
En förklaring tycks nu vara att man använde skalet av ett vanligt förkylningsvirus för att föra in de hivbitar som man ville att kroppen skulle lära sig känna igen.
Hos dem som tidigare varit förkylda, och därför redan hade antikroppar mot förkylningsvirus, påverkade vaccinet immunsystemet i flera steg så att vissa typer av vita blodkroppar, så kallade T-celler, till slut blev aktiva. Eftersom hivvirus har lättare att ta sig in i aktiva T-celler löpte personerna som efter vaccinationen utsattes för hivsmitta ökad risk att infekteras.
En anledning till att problemet uppdagades så sent som i så kallade fas-2 studier kan vara att man i stegen före hade provat vaccinet på apor som inte varit i kontakt med mänskliga förkylningsvirus.
Förhoppningen att det ska gå att vaccinera mot viruset bakom hiv och aids fick sig en törn i september 2007.
Kommentera