Annons

Så föddes molekylärbiologin

När forskarna lyckades knäcka den genetiska koden öppnades en ny värld av genetik.

År 1953 klargjordes DNA-molekylens spiralvridna struktur - ett stort genombrott för biologin. Men frågan om hur strukturen kunde ge upphov till proteiner kvarstod. Att DNA-informationen kunde uttryckas i RNA visste man, men hur skedde överföringen till aminosyror och i förlängningen proteiner?

En av dem som intresserade sig för frågan var den rysk-amerikanske fysikern och kosmologen George Gamow, mest känd som en av upphovsmännen bakom big bang-teorin. Redan 1954 bildade han den så kallade RNA-slipsklubben som hade 24 medlemmar - en för var och en av de 20 aminosyrorna och de fyra nukleotiderna A, U, C och G i RNA. Här utväxlade medlemmarna idéer som ännu var alltför spekulativa för att kunna presenteras i vetenskapliga texter.

Första bokstaven avslöjas

Gamow använde sig av matematik och kom fram till att det räcker med en nukleotidkod på tre bokstäver för att definiera alla 20 aminosyrorna. Men det var en person utanför klubben, den amerikanske biokemisten Marshall W. Nirenberg, som vid ett möte i Moskva presenterade den första bokstaven i koden. I sitt laboratorium vid National Institutes of Health, Bethesda, hade han i provrör pytsat ihop allt som kunde behövas: RNA (i försöket bestående av en sträng med bara uracil, U), ribosomer, nukleotider, aminosyror, stabiliserande ämnen och energi. Här hade han och hans kollega lyckats lista ut att koden UUU, skriven i RNA-kod, kan översättas med aminosyran fenylalanin på proteinspråk.

Belönas med Nobelpris

Resten av pusslet löstes sedan av två andra forskare. Biokemisten Har Gobind Khorana vid University of Wisconsin kom på hur man kunde tillverka syntetiskt RNA. På så vis kunde resten av RNA-chiffret knäckas.

Kemisten Robert Holley vid Cornell University upptäckte den speciella nukleinsyran transfer-RNA, tRNA. År 1965 kunde han presentera dess exakta struktur, och det var första gången som någon tagit fram en komplett kemisk struktur av en biologiskt aktiv nukleinsyra. År 1968, sju år efter att den första bokstaven i koden avslöjats i Moskva, strålade de tre forskarna samman i Stockholm för att dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Att man lyckats avslöja den genetiska koden innebar molekylärbiologins födelse, den vetenskap där forskare studerar hur proteiner tillverkas från DNA, via RNA, och vilka funktioner dessa proteiner har.

- Betydelsen av forskningen är svår att överskatta och den utgör grunden för de genombrott vi sett inom livsvetenskaperna. Viktiga exempel är kartläggningen av olika arvsmassor och sammankopplingen av gener och egenskaper, inte minst när det gäller sjukdomar, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar