Annons

Inget stadsliv utan handel

Under det senaste seklet har handeln blivit själva förutsättningen för stadsliv.

Författare: 

Publicerad:

2006-12-01

Varuförmedling har alltid sökt sig till platser där folk samlas till vardags. Den har utvecklat sina egna miljöer i takt med att formerna för handeln har förändrats och med tekniska landvinningar som skyltfönster, belysning och rulltrappor. Och i dag dominerar kommers och shopping stadslivet som aldrig förr.

Under den förindustriella epoken koncentrerades handeln till säsongsmarknader då försäljare från hela landet kom till städerna ett par gånger om året. I övrigt var handeln strängt reglerad med handelsförbud på landsbygden, stadstullar och skråväsende. I städerna fanns handelsgårdarnas halvfabrikat och stapelvaror, torghandel med vad landsbygden kunde erbjuda och möjlighet att beställa hos hantverkare.

Storgatan blir gågata

Med industrialiseringen ändrades regelsystemet, och permanenta försäljningsställen upprättades: diverselanthandlare på landsbygden och butiker i städerna. Kring sekelskiftet 1900 blev butiksgatan den främsta handelsplatsen i landets alla städer. Med sina skyltfönster på rad var Storgatan det första urbana allrummet: affärsgata och kvällsströg, genomfartsled, raggarstråk och paradgata.

På 1960-talet slog välfärdssamhället igenom med nya bostadsområden och snabbt ökande bilism, samtidigt som handelns struktur förändrades - med kedjebildningar, större butiker, varuhus och självbetjäning. Det bäddade för att kommersen koncentrerades kring bilfria ytor och gågator - ofta utsnitt av Storgatan.

I stadskärnorna utgjorde varuhusen, butikerna och senare också galleriorna en ny tyngdpunkt för handeln - köpcentrum - som så småningom kopierades även i förorternas centrum. Med den fortsatta ekonomiska uppgången växte och rationaliserades detaljhandeln ytterligare och krävde ännu större plats och bättre tillgänglighet för en alltmer mobil befolkning. Jakten på större ytor och bättre lägen ledde till handelsområden utanför städerna, stora köphallar intill utfartsleder eller längs regionala landsvägar.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar