Annons

Tycho Brahe lever kvar

Renässansmänniskan Tycho Brahe var en lika hängiven observatör som dagens astronomer.

I september öppnade en utställning om Tycho Brahe på Nationalmuseet i Köpenhamn. Det är med anledning av "Renässansens år" som man vill uppmärksamma den danske astronomen, som föddes i Skåne för 460 år sedan. Brahes liv ger många infallsvinklar på tillvaron i 1500-talets Danmark, och utställningen handlar bland annat om hans adliga bakgrund. Man framställer Brahe som den mångsidige renässansman han var, framför allt under de år då han byggde upp och drev världens främsta forskningsanläggning på ön Ven utanför Landskrona. Inför utställningen besökte jag även Ven tillsammans med flera danska astronomer, mina kolleger från Centrum för kosmologi vid Köpenhamns universitet.

I Stjärneborg, Tycho Brahes halvt underjordiska observatorium, fick vi se en liten multimedieutställning. I en av öns kyrkor har man också uppfört ett nytt Brahemuseum som ger en god bild av astronomens verksamhet. Ändå är det lite svårt att förstå att det var just här, på denna platta och vindpinade skånska ö, som världsbilden förändrades för 400 år sedan.

Brahes namn står stadigt skrivet i vetenskapshistoriens böcker tillsammans med Nicolaus Copernicus, Galileo Galilei, Johannes Kepler och Isaac Newton. Det var den laguppställningen som startade och fullbordade den kopernikanska revolutionen, då människans plats flyttades från universums mitt till ett litet jordklot cirklande kring solen.

Tycho Brahe bidrog till denna revolution bland annat med sina tidiga studier av supernovan från år 1572. Det var åsynen och studierna av denna nya stjärna som på allvar satte Tychos kurs mot en astronomikarriär. Han bevisade att stjärnan låg längre bort än månen, vilket kullkastade det gamla paradigmet där stjärnornas värld är evig och oföränderlig.

Brahe hade aldrig någon aning om vad en supernova egentligen är. I dag har vi en ganska bra fysikalisk bild av sådana exploderande stjärnor, och vi kan till och med använda dem systematiskt för att undersöka universums egenskaper. Observationer av supernovor har visat att universums expansion accelererar, driven av ett slags mörk energi. Denna mörka energi, vars natur vi faktiskt inte har en aning om, upptar hela 70 procent av energitätheten i universum. Att förstå den mörka energin, bland annat med hjälp av supernovastudier, är en av huvudsysselsättningarna för vårt nya kosmologicenter i Köpenhamn.

Här tycker jag att det går en klar linje från Tycho Brahes supernovaobservationer. Sedan jordklotet och människan blev förvisade från universums mitt har den kopernikanska revolutionen bara fortsatt. Solen är endast en bland alla stjärnor i vår galax, som i sin tur är endast en bland miljarder andra galaxer. Vår plats i universum är på inget sätt speciell. Nu ser vi till och med att den vanliga materia som vi själva är uppbyggda av utgör en mycket liten del, mindre är 4 procent, av universums materia. En liten bråkdel i den kosmiska soppan.

Tycho Brahe accepterade dock aldrig den kopernikanska världsbilden. Det system som han kokade ihop var snarare ett mellanting mellan den klassiska jordcentrerade bilden och Kopernikus nya värld. För Brahe låg jorden alltjämt i universums mitt. Han tyckte helt enkelt inte att en sådan ofantligt stor rymd som behövdes mellan stjärnorna och planeterna kunde vara rimlig. Men kanske är rimlighet inte ett bra verktyg för att förstå universum. Hur rimligt är det egentligen med ett universum dominerat av ett slags okänd mörk energi med ytterst märkliga egenskaper?

Men Brahe lever inte kvar som modellbyggare, utan främst som hängiven observatör. Hans forskningsanläggning var också ett alternativt universitet med många tillresta lärjungar. När hans observationer inte kunde publiceras tillräckligt snabbt såg han till att ordna tryckningen själv. Därför byggde han även ett pappersbruk på ön, och för att driva detta också ett antal dammar (där han också odlade fisk). Ett långsiktigt entreprenörskap från en världsman, som dock aldrig uppskattades av Venborna - det var ju de som fick stå för de tunga dagsverkena.

Vad jag inte helt uppskattar med utställningen i Köpenhamn är den relativt stora plats som man har givit Brahes alkemiska och astrologiska gärning. Inte för att Tycho Brahe inte sysslade med den sortens verksamhet. Det gjorde han visst. Men han var inte mer astrolog än andra av dåtidens vetenskapsmän, så det är nog mest dagens museibesökare och museiintendeter som höjer på ögonbrynen åt denna verksamhet. Det som skrev in Tycho Brahe i historieböckerna var hans systematiska och metodiska studier av natthimlen. En stark tro på att observationer är det rätta sättet att avslöja naturens hemligheter.

Om det är någonting Tycho Brahe skulle känna igen i dagens astronomiska vetenskap är det kanske just metoden och angreppssättet. I övrigt skulle den moderna astronomiska världsbilden med dess accelererande dynamiska och oändliga universum nog vara Brahe fullständigt främmande. Men som astrolog skulle han kanske fortfarande kunna göra sig en hacka, den pseudovetenskapen har ju stått och stampat på samma plats sedan hans dagar.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar