
Vad är grundskoleelever sämst och bäst i?
Många får högsta betyg i språk och praktiska ämnen, men var tionde elev klarar inte målen i kemi, fysik och biologi.
Språk som läses av få elever och naturvetenskap är de ämnen som högst andelar av grundskolans avgångselever får underkänt i ("ej uppnått målen"). Mer överraskande är kanske att ett par elever i varje skolklass inte når upp till godkänt i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
De högsta betygen utdelas också i några små språk och inte minst i praktiska ämnen. Några ämnen finns på båda listorna och utgör alltså områden där det är särskild stor spridning i betygen: det mycket lilla ämnet teckenspråk, idrott och hälsa, samt historia.
Tabellernas siffror anger procentandelar och inom parentes tusental elever som studerat ämnet. Elever som saknar betyg i samtliga ämnen ingår inte i statistiken. Listorna här intill visar basfakta. Frågan är om de bådar gott eller illa för Sveriges framtid som kunskapsnation.
Procentandel med betyget "Mycket väl godkänt" Grundskoleelevernas tio i topp - (tusental elever)
- Modersmål - 43,0 - (6)
- Tredje utländska språket - 38,0 - (3)
- Idrott och hälsa - 22,5 - (114)
- Teckenspråk - 20,7 - (0,3)
- Hemkunskap - 19,6 - (114)
- SO-ämnen (blockbetyg) - 19,5 - (38)
- Andra utländska språket - 19,4 - (70)
- Historia - 17,4 - (76)
- Bild - 16,7 - (114)
- Slöjd - 16,4 - (114)
Procentandel som ej uppnådde målen Grundskoleelevernas bottenlista - (tusental elever)
- Svenska som andraspråk - 21,4 - (5)
- Teckenspråk - 14,9 - (0,3)
- Kemi - 10,6 - (93)
- Fysik - 10,0 - (93)
- NO-ämnen (blockbetyg) - 8,8 - (21)
- Biologi - 8,4 - (93)
- Historia - 7,3 - (76)
- Religionskunskap - 7,0 - (76)
- Idrott och hälsa - 7,0 - (114)
- Samhällskunskap - 6,9 - (76)

Kommentera