Annons

Bokanmälan: Vetenskap, religion och anspråk

De senaste åren har konflikten mellan vetenskap och religion trappats upp. Frågorna om evolution kontra kreationism har fått många forskare att fatta pennan.

Författare: 

Publicerad:

2007-01-01

Man kan drömma om att skicka mänskligheten på en världsomsegling med Beagle. För när man låter folk återupprepa Darwins erfarenheter kommer de tillbaka efter fem år omskakade, liksom han, i sin religiösa övertygelse. "Mysteriet med alltings början är olösligt för oss; och jag för min del måste nöja mig med att förbli agnostiker", skrev Darwin.

En liknande resa, fast i bokform, hoppas den amerikanske filosofen Daniel C. Dennett och den brittiske biologen Richard Dawkins bereda sina läsare. Som allt annat mänskligt, resonerar de båda, är även religionen en produkt av vårt biologiska arv. Men den saknar överlevnadsvärde, evolutionens drivkraft. Därför är religionen en onödig last som vi i stället borde göra oss av med så fort vi har läst dessa böcker.

Jag är inte säker på att författarna lyckas övertyga fler än de redan ofrälsta. Dawkins har tidigare visat att han är en fantastisk författare, medryckande i sin entusiasm och ytterst kunnig om det moderna biologiska tänkandet. Men när han här, som ivrig sekulär predikant, delar ut snytingar åt alla troende verkar han snarare desperat än övertygande. För visst finns det kommersiella trosförkunnare som lätt låter sig förlöjligas. Och bokstavstro som ter sig ytterst naiv. Ingen behöver längre heller undra över hur allt det komplexa har vuxit fram i vår värld, evolutionen leder ju dithän (även om inte alla detaljer är kända än).

Likväl ställer vi oss frågor som har följt med alltsedan den västerländska naturfilosofins gryning. Varför finns det någonting i stället för ingenting? Varför finns just det som finns och inte något annat? Dessutom har religionen överlevt Darwins berömda resa, in i 2000-talet. Uppenbart tarvar detta en förklaring - hur det kommer sig att "hjärtat har sina skäl, som förståndet inte fattar" som matematikern och teologen Blaise Pascal formulerade det på 1600-talet. Både Dawkins och Dennett tror ändå att förnuftet ska stjälpa allt religiöst grubbel. Och de påminner oss om att religion är källan till den allra mesta ondskan i världen. Den leder till krig, terrorism och folkmord. Att tro är alltså inte bara dumt, det är också farligt.

Bakom artilleriet ligger verkliga faror som växande muslimsk fundamentalism eller det politiska inflytande som kristna bokstavstroende har fått i USA. Där, och nu för tiden även i Europa, gör företrädare för kreationismen anspråk på vetenskaplighet och kräver lika rätt till skolans biologiundervisning. Än så länge har de förpassats till religionssalarna, men sammandrabbningarna mellan vetenskap och religion fortsätter ändå.

Fast är det verkligen en konflikt mellan vetenskap och religion? Det tror inte Michael Ruse, Floridabaserad filosof med evolution som sitt specialområde. Snarare handlar det om religionernas kamp - det är inte evolutionsläran som tvingas hålla ställningarna mot religionen. Det är evolutionismen.

Evolutionism har följt läran alltsedan Darwins dagar och har blivit till en sekulär religion, som Ruse kallar den, för vissa företrädare för evolutionsläran. Med det menar han att evolutionen för dem utgör mer än en vetenskaplig teori: den har blivit till en världsbild som inrymmer moraliska värderingar, utsäger varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Men när man talar om sådant som moral, mål och mening, då har man lämnat vetenskapen och gör anspråk på att besvara existensens eviga frågor.

Men om man bara förstår var gränserna för de egna anspråken går, kan vetenskap och religion mycket väl leva sida vid sida. Det kanske är till och med nödvändigt. Glöm motsättningarna för ett tag, alla behövs för att rädda världen, manar Edward O. Wilson från Harvard, vår tids mest berömda biolog och flerfaldigt belönad för sina böcker. I en rad brev vänder han sig till en baptistpräst från sin barndoms Alabama som han lämnade för ett drygt halvsekel sedan. Där lämnade han även sin barnatro, Wilson avvisar bestämt kreationismen och är övertygad ateist. Men vi måste slå ihop våra krafter, säger han, tänk på att rovdriften hotar vår planet med undergång. Till vardags är det ingen skillnad om du är troende eller inte, ingetdera gör dig till en bättre människa än någon annan. Till syvende och sist är det dina handlingar som avgör.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar