Annons

Moralisk matematik:Dödstal i konflikter

Av krigets alla offer sägs sanningen vara det första. Naturligt då att uppgifterna om antalet döda i ett krig ofta går isär och väcker debatt.

Ett av de senaste buden när det gäller dödstalet i Irak ligger på 650 000, enligt en studie i The Lancet av forskare i USA och Irak. Det bygger på intervjuer av drygt 1 800 hushåll, fördelade på 47 slumpvis utvalda områden i 18 regioner i Irak i maj och juni 2006. Frågorna gällde bland annat antal döda under 14 månader före invasionen och tiden efteråt, samt eventuell dödsorsak. Drygt 90 procent av de uppgivna dödsfallen bekräftades med dödscertifikat.

Vetenskapligt vedertagen

Enligt undersökningen ökade antalet döda från 5,5 per 1 000 invånare före invasionen, till 13,3 per 1 000 invånare efter. Omräknat till hela befolkningen bedömer forskarna att kriget orsakat en överdödlighet på 655 000 personer - och med 95 procents sannolikhet ligger det sanna värdet mellan 426 000 och 794 000. Av dessa dödsfall ska 601 000 vara direkt våldsrelaterade.

President George W. Bush avfärdade studien som en "gissning" och betecknade metoden som "misskrediterad" - samtidigt som kritiker av kriget gärna återger siffrorna utan reservationer.

Metoden - cluster sample survey - är vedertagen i vetenskapliga kretsar. Den har använts vid ett antal konflikter under senare år, exempelvis i Kosovo, Sudan och Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa). Sättet som metoden brukats på har dock ifrågasatts - främst i Irak.

Forskarlaget bakom Lancetstudien mötte hård kritik för en motsvarande undersökning från år 2004, som fann att kriget kostat 98 000 irakier livet. Underlaget var alltför litet, hävdade bedömare. Det statistiska konfidensintervallet var också stort: mellan 8 000 och 194 000 döda. Till den nu aktuella studien fördubblades därför antalet hushåll i urvalet.

Ändå undrar många: kan en bra bit över en halv miljon döda verkligen stämma? Inte ens i Darfur, där hela byar utraderades, registrerades uppemot 500 döda per dag, vilket är vad Lancetstudien gör gällande angående Irak.

Kan resultatet bero på att dödstalet som används för perioden före invasionen är lägre än motsvarande tal i andra studier av Irak? Eller på att utfrågarna undvek vissa gator av säkerhetsskäl? Varför har dokumentationen om vilka hushåll som valdes ut förstörts i efterhand? En säkerhetsåtgärd, svarar forskarna.

Trots invändningarna tycks de flesta experter mena att siffrorna i The Lancet är de mest trovärdiga hittills. Iraq Body Count (IBC), som ofta refereras, talar i dagsläget om mellan 47 000 och 52 000 döda civila. Men den organisationen registrerar enbart dödsfall rapporterade i medierna.

Osäkra siffror för Bosnien

Irakstudien är ett viktigt tillskott till den konfliktepidemiologiska forskningen. Det är ett fält som växer och kan bidra med standardiserade metoder och oberoende data från krigshärdar. Behovet är stort, särskilt vid försoningskommissioner och krigstribunaler som söker sanningen om en konflikt.

Hur svåråtkomlig och politiskt laddad de dödas numerär kan vara illustreras också av den mängd uppgifter som finns om kriget i Bosnien-Hercegovina 1992-95. Sociologen och Balkankännaren Kjell Magnusson vid Uppsala universitet skriver i rapporten Folkmord som metafor att det vid krigsslutet generellt talades om minst 200 000 döda i konflikten, och att Bosniens hälsovårdsministerium har angivit 278 000 döda och saknade under kriget. En annan bosnisk beräkning hävdar en demografisk förlust på 352 000 personer under kriget, och räknar då in ökad mortalitet och minskad nativitet.

Dessa siffror - från den part som hävdar sig vara utsatt för folkmord - har dock kritiserats. Efter intervjuer med militärer och hjälparbetare hävdar en amerikansk UD-tjänsteman, George Kenney, att dödstalen i Bosnien-Hercegovina snarare ligger på mellan 25 000 och 60 000 personer. Enligt en uppsats i European Journal of Population dödades minst 67 000 personer i konflikten, och demografiska experter vid Haagtribunalen beräknar nu att 103 000 personer dog i kriget. Enligt Kjell Magnusson är dessa lägre siffror mer trovärdiga.

Var går gränsen mellan osmaklig sifferexercis och vetenskapligt sanningssökande? Och hur mycket av det som utger sig för att vara vetenskap är i själva verket politik? Siffrorna utstrålar - var och en för sig - samma bedrägliga sken av neutralitet. Men alla är inte lika vederhäftiga.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar