Annons

Museers kvinnosyn granskas

Dagens historiker skiljer ofta på historia och det förflutna. Historia är de berättelser och bilder som vi i dag skapar om det förflutna. Vilken bild skapar museer av kvinnor?

Wera Grahn, forskare vid Tema Genus, Linköpings universitet, har skrivit en doktorsavhandling om kvinnobilden på museer. Hennes fokus är Nordiska museet, men hon har även granskat flera andra museers sätt att skildra kvinnor. En slutsats är att museer i Norge och Danmark arbetar för en mer nyanserad bild av kvinnor än svenska museer.

1. Hur ser kvinnobilden ut på svenska museer?

- Den är mycket begränsad. Kvinnor placeras ofta i hemmet och får en passiv roll. Exempelvis framställs Selma Lagerlöf inte som en framgångsrik företagare eller Nobelpristagare. I stället knyts hon till barndomshemmet Mårbacka. På ett annat museum lyfter man fram att Selma Lagerlöf var låghalt genom att visa hur hennes skor hade olika höga klackar.

2. Varför framställs kvinnor på det viset?

- Kvinnor bedöms efter en annan värdeskala än män. En annan orsak är att museer sällan granskas. Problemet är att de har så hög trovärdighet. Besökare som ser utställningar tror på den bild som visas. Därför måste vi börja nyansera bilden av kvinnan och fråga oss vad vi egentligen vill ha historien till. Ur vems perspektiv berättar vi historien?

3. Vad kan museerna göra för att förändra situationen?

- Museernas ledningar borde sätta sig in mer i problematiken kring genus och jämställdhet. Det finns ett fåtal goda exempel i Sverige som Riksutställningar, Upplandsmuseet och Arbetets museum. De är mer medvetna om genusfrågor. Men det skulle behövas ett resurscentrum för genusfrågor så att andra museer också kan få hjälp att komma i gång. Att bjuda in en föreläsare räcker inte, utan kunskaperna behöver även omsättas i gestaltning. Det handlar inte bara om att synliggöra kvinnor, utan minst lika mycket om hur de framställs.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Artikeln om museérnas kvinnosyn illustrerades av en bild och i bildtexten står "Selma i mitten är klädd i svart."Hade det varit en bild på Heidenstam eller Fröding hade det knappast stått "Verner (alt Gustaf) i mitten..."Varför är vi Selma med Lagerlöf men inte Verner med Heidenstam?Jag tror att det är ett led i "tantifieringen" av Lagerlöf dvs att göra henne till en snäll och helt ofarlig sagotant, vilket hon alls inte är. Även FoF har alltså också gått i denna fälla

Lägg till kommentar