Annons

Test skvallrar om dolda fördomar

Psykologer har börjat använda ett snabbtest för att mäta omedvetna attityder. Vi testade testet på JämO.

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström sitter på helspänn framför sin dator. Han har gått med på att göra ett psykologiskt test som handlar om kön och karriär. Testet kallas IAT, implicit association test, och är på god väg att bli den psykologiska vetenskapens främsta redskap för att mäta omedvetna reaktioner som kan färga beteendet.

En strid ström av namn dyker upp mitt på skärmen. Uppgiften är att snabbt ange om de är kvinnliga eller manliga genom att trycka på en knapp antingen till vänster eller till höger på tangentbordet. Det går galant. I nästa steg möter han ord som barn, föräldrar, ledarskap och lön. Nu är uppgiften att sortera dem under rubrikerna familj eller karriär. Fortfarande inga problem. Så blir det lite krångligare. Nu ska han sortera ord och namn om vartannat i grupperna "kvinnligt eller familj" respektive "manligt eller karriär".

- Här får man koncentrera sig lite, muttrar Claes Borgström.

I den sista uppgiften fortsätter strömmen av ord och namn som förut, men grupperna ändras till "kvinnligt eller karriär" respektive "manligt eller familj". Jämställdhetsombudsmannen ser sammanbiten ut.

Efter ett par repetitioner av sorteringsuppgifterna kommer svaret: "Dina resultat tyder på en viss association av manligt med karriär och kvinnligt med familj jämfört med kvinnligt med karriär och manligt med familj." Ingen könsneutralitet där alltså.

De flesta reagerar snett på kön

Hela testet tar mindre än tio minuter. Claes Borgström noterar att resultatet blev något bättre än häromdagen när han gjorde testet för första gången.

- Jag känner mig lite undrande över vad detta egentligen mäter, säger han.

Claes Borgström har varit jämställdhetsombudsman i över sex år. Det är svårt att tänka sig någon med bättre förutsättningar att svara könsneutralt. Han funderar lite innan han fortsätter:

- Jag kanske reagerar utifrån en medvetenhet om hur världen faktiskt ser ut. Sedan kan man förstås vara påverkad av det på ett sätt som man inte är medveten om, säger han.

Testets upphovsman, psykologiprofessorn Anthony Greenwald vid Washington State University i USA, är inte ett dugg förvånad över Claes Borgströms resultat. Han berättar att ungefär tre fjärdedelar av både kvinnor och män som gör testet får liknande svar.

- Det gäller även mig, säger han.

Han publicerade den första rapporten om IAT år 1998. Metoden har fått stort genomslag. Hittills har psykologer skrivit drygt fem hundra vetenskapliga rapporter som utnyttjar IAT eller hänvisar till testet.

Anthony Greenwald har använt metoden i en lång rad experiment tillsammans med sina kolleger Mahzarin Banaji och Brian Nosek, bland annat för att undersöka hur väl resultaten kan förutsäga hur människor faktiskt beter sig.

Forskarna har även lagt ut testet på en webbplats vid Harvard University. Olika versioner mäter reaktioner som gäller kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och mycket annat som fördomar brukar kretsa kring. Materialet är översatt till sammanlagt 14 språk. Tester på svenska kommer att bli tillgängliga senare i år och ska enligt planerna gälla kön och etnisk härkomst.

- Vi vill vara med både för att få tillgång till resultat och för att sprida kunskap om att man kan mäta omedvetna inställningar som det annars är svårt att plocka fram, säger Bo Ekehammar, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Miljoner har testat sig

Hittills har besökare på webbplatsen - i huvudsak amerikaner - gjort över 4,5 miljoner tester. Så gott som alla får besked om att de har preferenser i ena eller andra riktningen, ofta på tvärs mot sina egna uttalade uppfattningar.

Testet mäter omedvetna processer av en helt annan sort än de undanträngda drifter och önskningar som psykoanalysens grundare Sigmund Freud talade om. I stället tar forskarna fasta på att hjärnan snabbt och omedvetet måste sortera mängder av information i olika kategorier för att hushålla med tankekrafterna. Hos många människor väcker till exempel ordet salt associationer till peppar, medan regn leder tanken till åska. Däremot kan kopplingen mellan salt och åska kännas mer långsökt. Och inte nog med det. Det tar något längre tid att föra samman saker som passar dåligt i de mentala mallarna. Den sortens fördröjningar kan avslöja hjärnans omedvetna associationer.

Men vad säger detta om fördomar? Kritiker pekar på det orimliga i att dra slutsatser om sexism eller rasism ur en eller annan millisekunds fördröjning med knapptryckningarna på ett tangentbord. Det vore ju galet att stämpla jämställdhetsombudsmannen som kvinnofientlig på grund av hans testresultat.

Två amerikanska forskare för ett liknande resonemang i en kritisk artikel publicerad år 2004. De utgår från ett citat av den svarte medborgarrättskämpen och baptistpastorn Jesse Jackson: "Inget är mer smärtsamt för mig vid det här stadiet i mitt liv än att gå på en gata och höra fotsteg och tänka på ett överfall - och sedan upptäcka att personen är vit och känna mig lättad."

Artikelförfattarna menar att ett IAT sannolikt skulle avslöja att pastorn har en negativ attityd till svarta. Men vad skulle ett sådant resultat betyda? Knappast att Jesse Jackson är fientlig mot afroamerikaner.

Ingen går fri

Brian Nosek, professor i psykologi vid University of Virginia i USA, skulle inte heller bli förvånad om Jesse Jackson reagerade mer positivt på vita än på svarta i ett IAT. Det gör ungefär hälften av alla svarta som testar sig.

- Jag tror inte ens att Jesse Jackson själv skulle bli förvånad med tanke på citatet, säger Brian Nosek, som använder testet i sin forskning.

Han menar att kritikerna felaktigt uppfattar IAT som ett test för att avgöra om människor är onda eller goda. I stället beskriver han testresultaten som ett mått på associationer som finns i alla människors huvuden, som vi inte rår för och som i allmänhet har kommit dit genom erfarenheter av den kultur vi lever i.

Självklart präglar också kulturen vårt sätt att tolka testet. Den kristna traditionen i lutheransk tappning har till exempel tagit Jesu bergspredikan som rättesnöre: "Ni har hört hur det blev sagt: du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap." Det är alltså tanken som räknas.

Brian Nosek tycker att den uppfattningen lägger en orimlig börda på individen, och att ingen kommer att gå fri om vi moraliserar över allt som pågår i våra huvuden.

- Däremot kan man föra ett moraliskt resonemang om hur man hanterar eventuella skillnader mellan sina uttalade uppfattningar och sina omedvetna reaktioner, säger Brian Nosek.

Krav på lämplighetstest

Andra forskare varnar för att överdriva betydelsen av ett IAT-resultat. Jan De Houwer, professor i psykologi vid Universiteit Gent i Belgien, påpekar att resultaten är relativa. Till exempel har många människor som testat sig upptäckt att de lättare associerar negativa ord till svarta än till vita.

- Det behöver inte betyda att du har en negativ attityd till svarta. Det kan också betyda att du har en positiv attityd till vita, säger han.

Inom psykologin finns en lång historia av "lögndetektorer" och andra metoder som blivit både överskattade och missbrukade. Jan De Houwer använder IAT i sin forskning, men tycker att metoden fått alltför mycket uppmärksamhet.

I USA och flera andra länder har testet fått stort utrymme i både tidningar och tv-program. Vissa debattörer har till och med krävt att IAT ska användas till att sortera ut fördomsfulla jurymedlemmar vid rättsprocesser.

Anthony Greenwald och hans medarbetare avfärdar tanken på lämplighetstest.

- I så fall skulle de flesta människor bli diskvalificerade från de flesta jobb, säger han.

Testet duger helt enkelt inte till att skåda in i någons innersta och förutsäga hur han eller hon kommer att reagera i en given situation. Det klarar inget psykologiskt test. Och eftersom IAT har funnits under relativt kort tid är mycket fortfarande okänt om vad resultaten betyder.

Läkare gav vita mest vård

Mahzarin Banaji, professor i psykologi vid Harvard University i USA, hör till dem som anser att testet fångar upp reaktioner som i vissa fall verkligen präglar beteendet. Hon kommer ursprungligen från Indien och började sin forskarbana som student hos Anthony Greenwald. Mahzarin Banaji var en av de första som testade en version av IAT som mäter attityder till svarta och vita amerikaner.

- Det var fruktansvärt. Min första reaktion var att inte låta någon se resultatet. Sedan tänkte jag att det måste vara något fel på testet, säger hon.

Hon bytte ordning på de olika delmomenten, bytte ut ord i testet och stuvade om i datorprogrammet. Inget hjälpte. Hon fortsatte att koppla samman positiva ord med vita snabbare än med svarta.

I ett av sina försök att utvärdera IAT gjorde Mahzarin Banaji och hennes medarbetare ett experiment med läkare. I en studie som ännu inte är publicerad fick 220 nyutexaminerade läkare svara på frågor om sin syn på svarta och vita patienter. Ingen av läkarna hade några uttalade fördomar. Däremot visade mätningar med IAT att de i genomsnitt hade starkare positiva associationer till vita patienter än till svarta. Och det påverkade behandlingen.

Läkarna fick läsa fallbeskrivningar om patienter med akuta hjärtproblem. Deras uppgift var att avgöra om patienterna skulle få behandling för att lösa upp blodproppar eller inte. De läkare som hade starkast preferenser för vita rekommenderade mest behandling till vita patienter, och minst till svarta. Detta tyder enligt forskarna på att läkarnas omedvetna preferenser faktiskt kan påverka deras beslut.

Test kan säga mer än ord

Mahzarin Banajis forskargrupp håller på att sammanställa resultaten från alla IAT-undersökningar de kunnat hitta. I materialet ingår över 6 000 försökspersoner. Forskarnas slutsats är att testet är mer pålitligt än raka frågor när det gäller att förutsäga hur folk kommer att bete sig i experimentsituationer som handlar om rasism och flera andra socialt känsliga ämnen. Människor som visar negativa attityder till svarta i IAT är till exempel i genomsnitt mindre vänliga mot svarta i noga kontrollerade experiment, enligt Mahzarin Banaji. Det gäller även försökspersoner som säger att de inte har några fördomar. Ett liknande samband gäller också för negativa attityder uppmätta med IAT mot homosexuella.

Än så länge handlar en stor del av alla IAT-experiment om svarta och vita amerikaner. Men svenska psykologer har börjat anpassa testet till våra förhållanden. Forskare i Lund har jämfört reaktioner på traditionellt svenska namn som Kalle och Lisa med namn från Sydeuropa och Mellanöstern som Pedro och Fatima.

- Det blir väldigt starka effekter, säger Martin Bäckström, lektor i psykologi vid Lunds universitet.

I princip alla vars släkt har bott i Sverige under många generationer föredrar traditionellt svenska namn framför utländska. Det ligger väl i linje med annan psykologisk forskning som visar att folk i gemen föredrar sin egen grupp framför andra.

Just nu använder lundaforskarna en variant av IAT för att pejla attityder till våld bland kriminella ungdomar.

- Vi hoppas kunna använda detta som ett av flera instrument i riskbedömningar och studier av behandling, säger Martin Bäckström.

Psykolog testade mördare

I Storbritannien har psykologer använt IAT för att undersöka kriminella psykopaters attityder till våld. Psykopatiska mördare visade sig ha svagare negativa reaktioner mot våld än kriminella med samma diagnos som begått andra typer av brott, enligt en rapport publicerad i tidskriften Nature år 2003.

- Sedan dess har vi gjort liknande studier bland pedofiler om attityder till sex med barn, säger Robert Snowden, professor i psykologi vid Cardiff University i Wales.

Föga förvånande visade testet att personer dömda för sexuella övergrepp mot barn associerar sex till barn snarare än till vuxna. Mer anmärkningsvärt är att dömda personer som nekar till alla anklagelser får samma IAT-resultat som pedofiler som erkänner sina övergrepp. Men Robert Snowden understryker att testet i sig aldrig kan avgöra om någon är skyldig. Människor kan trots allt välja om de ska omsätta en böjelse i praktisk handling eller inte. I stället hoppas han kunna använda IAT för att hjälpa brottslingar att komma till insikt om sina egna attityder och för att mäta hur attityderna förändras av olika behandlingar.

Robert Snowden medger att den som gör ett test kan manipulera resultaten, till exempel genom att maska med uppgifter som borde gå fort. Men han tror att fusket i många fall går att upptäcka. Brian Nosek är inte så säker på det.

- Jag har gjort testet så många gånger att jag kan få vilket resultat jag vill, säger han.

Men han är säker på att den som följer instruktionerna kan lära sig mycket om sina omedvetna reaktioner.

Niffiter är hänsynslösa

Exakt hur dessa omedvetna reaktioner uppstår är fortfarande okänt. Sannolikt samverkar flera faktorer under lång tid på olika sätt beroende på vad reaktionerna gäller. Men i vissa fall kan de uppstå snabbt. Mahzarin Banaji har tillsammans med kolleger i Tyskland och Storbritannien studerat attityder till två fantasifolk: niffiter och luupiter. Forskarna lät försökspersoner läsa berättelser om hänsynslösa niffiter som gång på gång angripit och slaktat fridsamma luupiter. Deltagarna fick också se värdeladdade ord kopplade till niffiter och luupiter. Efteråt var de negativa till våldsverkarna - både medvetet och i mätningar med IAT.

Senare försökte forskarna vända attityderna, bland annat genom att påstå att ett datorfel hade förväxlat beskrivningarna av de båda folken. Den nya informationen påverkade medvetna attityder. Men IAT avslöjade bara små förändringar av de omedvetna preferenserna.

"Om automatiska attityder generellt visar sig vara lättare att skaffa sig än att bli av med . . . då bör korrekta attityder installeras innan några felaktiga får fäste", skriver forskarna i en rapport publicerad i fjol.

Motbilder spelar roll

Men det går att ändra på omedvetna attityder, berättar Mahzarin Banaji. Ett par av hennes studenter har visat att starka motbilder mot vanliga fördomar i vissa fall påverkar mätningarna. Genom att tänka på personer som Nelson Mandela och Martin Luther King kan man förskjuta resultaten i ett IAT som handlar om svarta och vita.

Det har Mahzarin Banaji tagit fasta på. Hon har programmerat en skärmsläckare så att en stor bildskärm i hennes rum bläddrar fram kända ansikten; Marie Curie, Gandhi och okända människor i icke-stereotypa situationer, till exempel kvinnliga byggnadsarbetare.

- Numera tänker jag mig att våra hjärnor är tillräckligt dumma för att jag genom att omge mig med den här typen av bilder ska kunna lura den att tro att det är så här världen ser ut, säger hon.

Trots det associerar hon fortfarande kvinnor till hemmet och män till karriären.

- Det irriterar mig verkligen, säger hon.

Hon har roat sig med att dela upp människor som gjort ett IAT om kön och karriär i olika åldersklasser. Trenden är tydlig: yngre åldersklasser har mindre snedvridna reaktioner än äldre.

- I det här fallet tror jag att de olika generationernas verklighet kan förklara en del av snedvridningen. I så fall är det hoppfullt, säger Mahzarin Banaji.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Jag har gjort testet två gånger och fått helt motsatta resultat, "Stark tendens att koppla manligt-karriär och kvinnligt-familj" resp. "Stark tendens att koppla manligt-familj och kvinnligt-karriär".Det verkar skumt att man måste besvara de personliga frågorna innan resultatet presenteras. Resultatet ska väl kunna ges utan att man vet något om personen. Jag "ändrade" min personlighet mellan de två tillfällena.Testet är utformat så att det påverkar försökspersonen. Det presenterar ju en koppling mellan manligt-kvinnligt och famlij-karriär.Även om testet skulle ge rätt resultat är det värdelöst från samhällelig synpunkt. Det är människors handlingar som styr samhällsutvecklingen, inte deras undermedvetna.

Lägg till kommentar