Insekter som detektiver

Insekter lockas till döda kroppar i tur och ordning. Och olika insekter finns i olika miljöer.

Det finns olika sätt att göra sitt examensarbete i biologi. Till de ovanligare hör att hålla sig à jour med vilka kroppar som kommer in till Rättsmedicin vid Uppsala universitet och sedan hasta dit för att samla in insekter och larver från liken. Det var vad Anders Lindström, numera entomolog vid Sveriges lantbruksuniversitet ägnade sig åt för knappt tio år sedan.

– Visst var det ganska äckligt ibland, men man vänjer sig och fokuserar på jobbet. Jag var mest intresserad av att samla in insekterna på kroppen och artbestämma dem, säger han.

Han hade ihjäl hälften av de insamlade larverna i 70-procentig sprit och födde upp resten på färsk kalvlever. När de var färdigutvecklade gick det att bestämma vilka flug- och skalbaggsarter det rörde sig om. Arbetet gav sedermera upphov till en artikel i tidskriften Canadian Society of Forensic Science Journal. Tillsammans med sina handledare beskrev han några av de första svenska rättsfallen där man använde insektsinformation.

Rättslig entomologi

Rättsentomologi, eller forensisk entomologi, är läran om insekter tillämpad på rättsfall. Att insekter dras till blod och lik är gammal kunskap. I en kinesisk handbok i rättsmedicin från tidigt 1200-tal beskrivs ett fall där en bonde dödats med ett vasst föremål på ett risfält. Ett antal misstänkta samlades och blev ombedda att lägga sina skäror framför sig. Kring en av dessa flockades flugor, ditlockade av de för blotta ögat osynliga spår av blod som inte gått att tvätta bort. Ställd inför denna bevisning erkände skärans ägare dådet.

Även kunskapen om att insekter förtär döda kroppar är gammal. I sina anteckningar från Carl von Linnés föreläsningar om insekter skrev dansken Martin Vahl att Linné sagt att två flugor enbart genom sina ägg är i stånd att äta upp ett kadaver, precis som en varg.

Trots att metoderna inte använts så länge i västerlandet är rättsentomologi i dag en accepterad metod på många håll i USA. Framför allt används insektsdata för att fastställa hur lång tid som förflutit sedan en person dog. När detta skrivs pågår rättsfall där både åklagare och försvar har kallat in entomologer för att försöka bevisa att klienterna är skyldiga eller inte.

År 2002 bildades European Association for Forensic Entomology, EAFE, som i dag har ett femtiotal medlemmar, varav Anders Lindström är ende svensk.

Insekter visar när döden inträffat

Vad går då att med insekters hjälp utläsa av en död kropp eller en brottsplats? I alla rättsfall är det A och O att konstatera när personen dog, för att utesluta misstänkta eller belägga alibin. När det gäller kroppar som hittas snabbt finns andra, traditionellt rättsmedicinska metoder att tillgå. Hit hör exempelvis att mäta kroppstemperaturen, konstatera likfläckar och andra färgförändringar och se hur likstelheten har utvecklats och gått tillbaka. Men om det har förflutit mer än två dygn, kan insekter vara till god hjälp för att mer exakt få fram när personen dött. Det beror på att insekterna anländer till en död kropp i en viss, känd tågordning.

En rättsentomolog kan dock inte avgöra när en person har avlidit, utan kan bara ge information om hur lång tid som har gått sedan kroppen koloniserades av insekter. Om kroppen skyddats mot angrepp, exempelvis genom att vara innesluten på något vis, tar kolonisationen mycket längre tid.

Insektslarver kan också avslöja sår och skador på en kropp, även om den är mycket förruttnad.

– Normalt lägger flugorna sina ägg i exponerade kroppsöppningar, vanligen i ansiktet. Men om en person exempelvis har ovanligt mycket larver på händer och underarmar kan det betyda att han eller hon har försökt avvärja en attack och blivit sårad, säger Anders Lindström.

Insekter skvallrar om förgiftning

Jens Amendt, ordförande för EAFE och rättsentomolog vid Rättsmedicinska institutionen vid Goethe-Universität i Frankfurt, berättar att det är möjligt att få fram DNA från matsmältningskanalen hos larver, arvsmassa som härrör från den eller det som larverna har ätit på. Detta kan vara till hjälp i de fall då man på en misstänkt brottsplats hittar insekter och larver men ingen kropp.

– Men man ska ha tur, eftersom larverna faktiskt bryter ner det DNA de har ätit, så det gäller att få tag i dem i tid, säger han.

En kropp förmultnar, och efter två månader kan det bara vara ben och torkad vävnad kvar – även om tidsspannet varierar mycket beroende på bland annat temperatur och fuktighet. Betydligt snabbare försvinner de vävnader och kroppsvätskor som går att använda för att testa om individen nyttjat droger, eller kanske blivit förgiftad. Ny forskning visar att det går att använda både larver och utvecklade insekter för att få fram sådan information. De har ätit på kroppen och därför även fått i sig även främmande substanser. Exempelvis har läkemedel av typen benzodiazepiner, barbiturater och tricykliska medel mot antidepressiv sjukdom kunnat hittas i fluglarver upp till nio veckor efter dödsfallet. Till och med i de fall där kroppen är helt förmultnad går det att spåra kemiska ämnen i de mycket beständiga pupporna.

– Det går att ta fram kokainspår ur en puppa som legat i tio år, säger Jens Amendt.

Droger kan påverka insekterna

Läkemedel eller droger kan också påverka hur insekternas attacker på kroppen ser ut. Rättsentomologen Madison Lee Goff vid Forensic Science Department, Chaminade University i Honolulu, beskriver ett fall där en man begått självmord. Utvecklingsstadierna hos de insekter som Goff samlade från kroppen tydde på att mannen dött för bara fem dagar sedan, men mannen sågs senast vid liv åtta dagar innan han hittades. Det visade sig att han druckit insektsgift, något som i det här fallet fördröjde insekternas kolonisation av kroppen med tre dagar.

Jens Amendt beskriver egna studier som visar att kadaver från grisar som fått flunitrazepam (den verksamma beståndsdelen i läkemedlet Rohypnol) inte heller koloniserades av insekter i lika hög grad.

– Fluglarverna dog av överdos, och griskadavren fanns kvar långt efter att kontrollgrisarna, som inte fått någon drog, var helt förmultnade, säger han.

Men droger kan även påverka insekter i motsatt riktning. Studier som Madison Lee Goff har gjort visar att köttflugor som föds upp på lever från kaniner som dött av en överdos kokain eller heroin utvecklas snabbare än vanligt. Sådana faktorer måste en rättsentomolog ta med i beräkningen för att kunna bestämma tiden för ett dödsfall.

Olika insekter i olika miljöer

Ibland kan kemiska analyser också avslöja varifrån en död människa härstammar. Ett sådant exempel finns beskrivet av den finländske rättsentomologen Pekka Nuorteva. En kvinnokropp i mycket förruttnat skick hittades på den finska landsbygden. Fluglarver som samlades in från kroppen visade sig innehålla kvicksilver, men i mycket lägre doser än förväntat om det hade rört sig om någon boende i den trakt där kroppen hittades. Detta faktum styrde polisens intresse till ett annat geografiskt område, där det också gick att få fram kvinnans identitet.

Ibland går det också att koppla speciella insekter till vissa miljöer. Exempelvis förekommer vissa insekter oftare i skog, medan andra hellre vistas i bebyggelse.

Om helt fel insekter hittas på en kropp kan det tyda på att den har flyttats efter döden. Men man ska vara varsam med att dra alltför långtgående slutsatser, menar Jens Amendt. Hans grupp har gjort studier där de har placerat ut döda grisar i stadsmiljö och i skogen. De återfann samma insektsarter på alla griskadaver. Skillnaden var att på kadaver i den ena miljön var vissa insekter upp till hundra gånger fler än på kadaver i den andra.

Larver avslöjar tjuvskytte och vanvård

I Sverige sker relativt få dråp och mord, omkring hundra per år. Och i de flesta av dessa fall är det heller inte svårt att hitta förövaren. Men rättsentomologi kan användas även vid andra tillfällen. Exempelvis går det att använda insektsdata när man påträffar kroppar efter människor som dött ute i skog och mark, vid olyckor och självmord, eller om människor dött hemma.

Ett annat tillfälle är vid misstanke om vanvård av barn, sjuka och gamla. En person behöver inte vara död för att attrahera flugors intresse. I USA finns fall där man hittat fluglarver i barns blöjor, något som visar att det gått alltför lång tid sedan de byttes. I Sverige handlar det oftare om misstänkt vanvård av gamla människor.

– Varje sommar larmar anhöriga om att de har sett fluglarver i sår. Men om det handlar om köttflugor, som lägger larver och inte ägg, kan såret i princip vara omlagt för bara några minuter sedan, säger Anders Lindström.

Ytterligare tillfällen när insektsdata kan användas är vid vanvård av djur och tjuvjakt.

Anders Lindström arbetar nu som konsult i rättsentomologiska frågor åt Rättsmedicinalverket. Det öppnar för mer rättsentomologi i Sverige.

– När det kommer in kroppar med larver för rättsmedicinsk obduktion är det i dag rutin att man spolar bort dessa. Det är synd, för i många fall spolar man då också bort intressanta bevis, säger Anders Lindström.

Flera, avgränsade stadier

Insekternas liv kan delas upp i olika stadier. Hos många flugor lägger honan ägg, som sedan kläcks och blir larver som utvecklas i tre stadier. Därefter förpuppas larven och kläcks sedan som färdig insekt.

Men det ser olika ut hos olika arter. Hos köttflugor exempelvis kläcks ägget redan inne i honans kropp, vilket innebär att hon lägger färdiga larver.

150 år gammal

Den förste västerlänning som verkligen använde sig av entomologi i ett rättsfall var fransmannen Marcel Bergeret. Han beskriver ett fall från 1850 där byggnadsarbetare vid ombyggnad av ett hus hittade ett barnlik inmurat i skorstenen. Bergeret undersökte kroppen och de insekter som fanns och vittnade om att de nuvarande hyresgästerna inte kunde vara mördarna. Han trodde dock att det tar ett helt år för en fluga att utvecklas. Med dagens kunskap hade man kanske kommit fram till en annan slutsats i skuldfrågan.

År 1894 utkom ett klassiskt verk inom rättsentomologin, det franska La faune des cadavres: Application l’entomologie à la médicine légale, men det var först i mitten av 1900-talet som man i Europa började använda rättsentomologi i större utsträckning. En av pionjärerna i detta arbete var professor Pekka Nuorteva, Helsingfors universitet, som gjort många fältstudier som är relevanta även för svenska förhållanden.

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor