Annons

Besvärliga röster är nyttiga ibland

Många hör röster, både barn och vuxna, och det behöver inte alls ha med psykisk sjukdom att göra.

Författare: 

Publicerad:

2007-09-01

Att höra röster är inte bara negativt. För en del rösthörare blir det en del i deras personliga utveckling, konstaterar sociologen Lis Bodil Karlsson vid Socialhögskolan i Stockholm i sin doktorsavhandling i socialt arbete. Hon har haft kontakt med drygt 60 rösthörare och vill inte tala om sjukt och friskt i sammanhanget.

1. Hur många är det som hör röster?

Man uppskattar att omkring 2 procent av befolkningen kan höra röster. Men det kan definieras på många olika sätt, så upp till 10 procent har nämnts. Barn hör röster som är lekkamrater på låtsas, och många äldre vittnar om syn- eller hörselförnimmelser när de har förlorat sin partner. Eller så hör man ibland på stan att någon ropar på en fast ingen är där. Det är en mycket lindrig form, förstås, om det inte blir så att man hör det flera gånger i timmen. Så att höra röster är ett allmänmänskligt fenomen.

2. Vad säger rösterna?

Somliga röster kan vara väldigt entoniga, ge enkla uppdrag som "öppna dörren", "stäng dörren", men det kan också vara röster som man pratar med och resonerar om saker och ting. Alla människor har en inre dialog, men skillnaden är att man upplever just de här rösterna som främmande. Och då hittar man olika förklaringar, att det är någon som är död som talar till en, eller att man har psykiska problem eller att det är telepati - någon annan sänder tankar, eller också att man är utsatt för svart magi. Så även förklaringarna varierar enormt mycket.

3. Hur blir man av med rösterna?

Man kan höra röster under en period, men när man bearbetar sina problem så försvinner de. I efterhand kan människor se det som att rösterna har hjälpt dem att utvecklas som människor. Det kan ha varit något som de brottades med eller något som de har sprungit ifrån. Som kvinnan som hade blivit utsatt för sexuella övergrepp när hon var liten. När föräldrarna dog började deras röster hemsöka henne. Men det hon egentligen upplevde var skräcken som de utsatte henne för och som hon hade förträngt.

En del blir av med rösterna genom att besöka nätverk för rösthörare. Andra kan tysta ner besvärliga röster bara genom att tala till dem - "nu får du vara tyst". Så kan man lära sig att sätta gränser för sina röster - "nej, nu stör ni, ni får komma tillbaka senare, men då så måste ni ha något vettigt att säga".

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

En liten tröst nu när jag blivit rädd då min pojke på 6 år sagt detta att han hör arga gubbar inne i huvudet. Jag sa till honom att han skulle säga till att de ska bort och att han själv bestämmer. Med mina ångestproblem tror jag att han är känslig, blivit rädd o ledsen å mina vägnar..orolig för mig :(
Min dotter var lite äldre då det hände. Bup sa till henne att det var ångest. Då var hon 13 och haft från o till sedan 8 års ålder. Hon är nu 20 år. Och tyvärr har hon ingen psykiatrisk hjälp just nu fast jag vet att hon som jag är bipolär. Henne har jag ej kontakt med sedan mars och lillebror har träffat henne en gång.
Det upplever han säkert som konstigt och en stor sorg så klart, då jag säger att hon inte vill prata med mig just nu och att jag är jätteledsen och saknar henne.
Vad ska jag göra? Gör jag rätt i när jag pratar så med honom?

Lägg till kommentar