Besvärliga röster är nyttiga ibland

Många hör röster, både barn och vuxna, och det behöver inte alls ha med psykisk sjukdom att göra.
Publicerad

Att höra röster är inte bara negativt. För en del rösthörare blir det en del i deras personliga utveckling, konstaterar sociologen Lis Bodil Karlsson vid Socialhögskolan i Stockholm i sin doktorsavhandling i socialt arbete. Hon har haft kontakt med drygt 60 rösthörare och vill inte tala om sjukt och friskt i sammanhanget.

1. Hur många är det som hör röster?

Man uppskattar att omkring 2 procent av befolkningen kan höra röster. Men det kan definieras på många olika sätt, så upp till 10 procent har nämnts. Barn hör röster som är lekkamrater på låtsas, och många äldre vittnar om syn- eller hörselförnimmelser när de har förlorat sin partner. Eller så hör man ibland på stan att någon ropar på en fast ingen är där. Det är en mycket lindrig form, förstås, om det inte blir så att man hör det flera gånger i timmen. Så att höra röster är ett allmänmänskligt fenomen.

2. Vad säger rösterna?

Somliga röster kan vara väldigt entoniga, ge enkla uppdrag som ”öppna dörren”, ”stäng dörren”, men det kan också vara röster som man pratar med och resonerar om saker och ting. Alla människor har en inre dialog, men skillnaden är att man upplever just de här rösterna som främmande. Och då hittar man olika förklaringar, att det är någon som är död som talar till en, eller att man har psykiska problem eller att det är telepati – någon annan sänder tankar, eller också att man är utsatt för svart magi. Så även förklaringarna varierar enormt mycket.

3. Hur blir man av med rösterna?

Man kan höra röster under en period, men när man bearbetar sina problem så försvinner de. I efterhand kan människor se det som att rösterna har hjälpt dem att utvecklas som människor. Det kan ha varit något som de brottades med eller något som de har sprungit ifrån. Som kvinnan som hade blivit utsatt för sexuella övergrepp när hon var liten. När föräldrarna dog började deras röster hemsöka henne. Men det hon egentligen upplevde var skräcken som de utsatte henne för och som hon hade förträngt.

En del blir av med rösterna genom att besöka nätverk för rösthörare. Andra kan tysta ner besvärliga röster bara genom att tala till dem – ”nu får du vara tyst”. Så kan man lära sig att sätta gränser för sina röster – ”nej, nu stör ni, ni får komma tillbaka senare, men då så måste ni ha något vettigt att säga”.

Vanligt med änkesyner

F&F 2/96s

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor