Annons

Bokanmälan: Einstein fortsätter att fascinera

Myten om Einstein är lika stor som Einstein själv. Och trots allt vi redan vet kommer det ständigt ut fler biografier.

Vem var Einstein? Det vet väl vartenda barn - ett geni, en tankspridd professor, jude och sionist, atombombens fader och pacifist. Men vem är människan bakom myten? Två nya biografier tar sig an denna fråga. En bunt nyfunna privata brev motiverar enligt författarna de drygt 1 000 nyskrivna sidorna bland tusentals redan tidigare utgivna. Frågan är om de tillför något väsentligt nytt - det mesta i Albert Einsteins liv och verk är faktiskt redan känt.

Som mirakelåret 1905, där Walter Isaacson startar sin berättelse då den 26 år gamle Einstein, handläggare på en patentbyrå i Bern, kom med sina banbrytande artiklar: Tiden flyter olika fort beroende på vem som mäter den, massa och energi är likvärdiga. Allt blev relativt.

Max Planck, en vetenskaplig gigant redan på den tiden, var en av de få som förstod att detta innebar en revolution för fysiken och gav Einstein sitt stöd. Fast det dröjde ytterligare några år innan Einstein, som redan då var familjeförsörjare, fick en akademisk anställning.

Jürgen Neffe tar i stället avstamp i Einsteins publika genombrott 1919, då observationer av en solförmörkelse bekräftade den allmänna relativitetsteorin. Med den ersattes rums- och tidsbegreppen med geometri. Att föremål faller ner mot jorden beror på att rymden är krökt av jordens massa, inte på den newtonska gravitationskraften. Inte heller den teorin vann många anhängare, men det var då som mytologiseringen av Einstein tog fart.

Han blev professorn som kunde tillfrågas om allt. Kändisskapet kände han motvilja för, men livet ut utnyttjade han sitt inflytande för att tala om det han ansåg viktigt: kvinnors rätt till abort, homosexuellas och svartas rättigheter, internationalism och pacifism (som han dock övergav när Hitler kom till makten). Han initierade bygget av atombomben när han trodde att tyskarna kunde skapa en. Fast FBI tillät honom aldrig att delta i Manhattanprojektet. De såg honom som en risk, frispråkig socialist som han var.

Många betraktade Einstein som barnsligt naiv. Själv skrev han till en vän att han spelade sin roll till 20 procent medvetet. Varför denna roll? Varför bilden av en världsfrånvänd professor med spretig frisyr och ögon som Steven Spielberg hade som förlaga till ET? Ingen av författarna reflekterar riktigt över detta.

Men vad är barnet om inte en ofarlig sanningssägare? Kunde myten också vara ett sätt för Einstein att få säga vad han tyckte och för andra att avfärda honom när han till exempel under nazitiden talade offentligt mot Hitler, och under McCarthyåren kritiserade paranoian i det amerikanska samhället? Möjligen var också mytbildningen ett sätt för Einsteins närmaste omgivning att skydda honom när han uttalade sådant som andra inte vågade säga högt.

Medan Neffes bok är uppdelad tematiskt skriver Isaacson en mer traditionell biografi i kronologisk ordning. Båda böckerna är fyllda med citat, båda är lätta att följa, ingen väjer för den svåra fysiken.

Mest skiljer de sig i sin skildring av kvinnocharmören Einstein. Man blir påmind om att forskare - till och med Einstein - tvärtemot myten också är människor av kött och blod. Bland älskarinnorna är nog Margarita Konenkova, enligt ett obekräftat rykte rysk spion, den mest dramatiska figuren. Men där fanns också societetsdamerna i Berlin som lär ha skickat limousiner efter sin kavaljer, som liksom de var gift. Möjligen är han far till fler barn än de två sönerna Eduard och Hans Albert från äktenskapet med studiekamraten i Schweiz, Mileva Maric.

Vem var då Albert Einstein? Livet ut behöll han sin politiska övertygelse om fred och rättvisa. Och livet ut värnade han sitt oberoende och sin nyfikenhet. Han började som en vetenskaplig vilde utanför det akademiska etablissemanget, och under sina sista år hamnade han också i marginalen då han förde sin ensamma kamp för att finna en teori som skulle förena relativitetsteorin med kvantfysiken. Även om det då ansågs befängt - kvantfysiken visade sig orubblig trots Einsteins berömda "Gud spelar inte tärning" - så hade han väl rätt i sitt sökande. Tjänar inte strängteorins ansträngningar - att få ihop en enhetlig matematisk beskrivning av världen - samma syfte?

Men detta ligger utanför dessa biografier som båda är intressanta att ta i sin hand, särskilt om man inte redan har läst de tidigare utgivna - Abraham Pais Subtle is the Lord: the science and life of Albert Einstein för de något invigda i fysikens värld och Dennis Overbyes Einstein in love: a scientific romance mer populära Einsteinporträtt.

I alla dessa böcker kommer man närmare människan och myten Einstein. Frågan kvarstår dock om författarna lyckas skilja verkligheten från myten.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar