Annons

För mycket av det goda

Många framgångar gör oss mer känsliga för motgångar.

Författare: 

Publicerad:

2008-01-01

- Folk som har mycket att vara glada för tenderar att ha svårare att hantera motgångar, säger Shigehiro Oishi, professor i psykologi vid University of Virginia i USA.

Han har tillsammans med forskare i andra delar av världen genom enkäter undersökt hur vi hanterar vardagens framgångar och bakslag. Européer och amerikaner är generellt lyckligare och nöjdare med sina liv än östasiater (sydkoreaner och japaner). Men samtidigt blir västerlänningarna olyckligare av motgångar. Östasiaterna är generellt mindre lyckliga, men har lättare att hantera motgångar.

Utifrån dessa resultat har Shigehiro Oishi ett enkelt råd:

- Försök inte att bli lyckligare!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej,Lotta,Eftersom jag inte har läst hela artikeln i papperstidningen, kanske jag har missad en mer utförlig förklaring, men jag har följande kommentarer:Jag gissar att Shigehiro Oishi menade att genom att prioritera att bättre kunna hantera motgångar, som gör oss olyckliga, offrar vi istället en högre grad av lycka."En japan föredrar mindre svängningar i lyckan än en amerikan", är en möjlig tolkning.Det är alltså en fråga om att kunna optimera standardavvikelssen från normaltillståndet av lycka.Däremot fungerar knappast hans råd:"Försök inte att bli lyckligare!", pga att anledningen till att inte försöka bli lyckligare, skulle vara att reducera olyckan, vilket är inversen av lyckan. Man blir lyckligare av att inte försöka bli lyckligare. Om man följer rådet, och vet att detta leder till större lycka / mindre olycka, försöker man faktikst att bli lyckligare.Det var det man inte skulle!/Ingemar Eek

Lägg till kommentar