Annons

Hur många har vården smittat?

Nu ska landstingen undersöka hur många svenskar som har infekterats med hepatit C-virus av sjukvården.

Tusentals svenskar kan vara smittade med hepatit C utan att veta om det. Därför rekommenderar Socialstyrelsen nu landstingen att söka upp dem som fick blodtransfusioner som barn mellan 1965 och 1991.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är mer än 180 miljoner människor i världen smittade med hepatit C-virus, HCV, som infekterar levern och kan orsaka skrumplever. HCV ligger därför bakom hälften av alla levertransplantationer, omkring 12 000 per år globalt.

Hur stor andel av befolkningen som är smittbärare varierar från land till land, från omkring en halv procent i norra Europa till över 13 procent i Egypten.

Oklart hur många som är smittade

I Sverige känner vi i dag till drygt 40 000 svenskar som är infekterade med HCV. Men det kan vara fler än så. Enligt Riksföreningen Hepatit C kan antalet smittade i Sverige vara så högt som 60 000 personer. Under år 2006 nyanmäldes knappt 2 000 fall av HCV-smitta i Sverige. Den vanligaste smittvägen i dag är intravenöst missbruk.

Oklarheten om antalet smittade beror på att viruset hittades så sent som år 1989. Det innebär att alla som har fått blod innan man rutinmässigt testade blodgivare för HCV kan ha råkat få smittat blod. Sådana tester sker i Sverige sedan år 1992.

Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet har antalet nyupptäckta smittade ur denna kategori minskat, men det rör sig fortfarande om mellan 50 och 100 fall per år.

Smittade ska spåras

I mars 2007 antog Europaparlamentet en skriftlig deklaration om hepatit C, där man konstaterade att hela 12 miljoner människor i Europa är smittade. Eftersom sjukdomen under lång tid kan förbli oupptäckt föreslog man en allmänt hållen rekommendation om undersökning, så kallad screening.

Socialstyrelsens nämnd för etiska frågor anser att det finns formell skyldighet att ingripa, eftersom det finns god vård att erbjuda. Därav Socialstyrelsens rekommendation till landstingen.

- De personer som fått blod under perioden 1965-91 är så unga att de har nytta av behandlingen, och risken finns att varken de eller deras föräldrar vet om att de fått blod, säger Anders Tegnell, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Han säger att det är svårt att veta hur många som man kan tänkas hitta, men som mest uppåt 2 000 personer. Om ett år kommer landstingen att rapportera hur det gått.

- Det känns viktigt eftersom det trots allt är en vårdorsakad smitta och vi vill minimera skadeverkningarna, säger han.

Antikroppar mot hepatit C-virus

Dagens standardbehandling av kroniskt infekterade botar mellan 50 och 80 procent av patienterna, beroende på vilken virusvariant som ligger bakom infektionen. Behandlingen, som började användas år 1998, är en kombination av sprutor med ett speciellt interferon som dödar virus och stärker immunförsvaret, och tabletter med virusdödande effekt.

Svenska forskare har i ett EU-samarbete kunnat testa mänskliga antikroppar som är riktade mot HCV. I tidskriften PNAS rapporterar de att antikropparna kan döda en mängd olika virusvarianter på laboratoriet.

- Antikropparna binder till en viktig ytstruktur på viruset som det använder för att ta sig in i kroppens celler. En förhoppning är att det ska gå att skapa ett vaccin som ger liknande antikroppar, säger Mats Persson, docent i immunologi vid Centrum för molekylär medicin, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Bättre sent än aldrig

I efterhand har forskare kunnat studera 218 fall där människor som redan varit HCV-infekterade har transplanterats med en ny lever. Av dem som i samband med transplantationen råkat få antikroppar mot HCV, klarade sig drygt hälften från att den nya levern återinfekterades. Av dem som bara fick standardbehandling med antikroppar mot hepatit B återinfekterades 94 procent. Detta ökar risken för att levern slutar fungera, och då är transplantationen omintetgjord.

- Här skulle de nya HCV-antikropparna sannolikt kunna skydda mot smitta, säger Mats Persson.

Antikropparna togs fram år 1995, men först under 2000-talet har det funnits modeller för att testa dem, eftersom viruset är svårodlat. Redan år 1996 började man dock prova dagens kombinationsbehandling. Detta föranledde Mats Persson och hans kollega Tobias Allander att i en ledare i tidskriften Journal of Internal Medicine föreslå att man borde söka upp och behandla smittade i Sverige. Elva år senare är detta nu på gång.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar