Annons

Återkoppling: Tre läsarbrev om etanol

Det har kommit in tre återkopplingar till artikeln Etanol - slöseri med resurser och energi i Forskning & Framsteg nr 7/07.

Jämförelserna är inte rättvisa

Dagens jämförelser mellan spannmålsetanol och brasiliansk sockerrörsetanol haltar. Vid sockerrörsskörd bärgas normalt hela grödan, och biprodukterna används som bränsle i etanolanläggningen, vilket ger hög energieffektivitet. Vid spannmålsskörd för etanolproduktion inkluderas normalt inte halmen. Energimässigt skulle den kunna täcka större delen av energibehovet i etanolanläggningen. Därtill fås drank vars energiinnehåll motsvarar ungefär halva etanolens. En rättvis jämförelse måste således bygga på att helsädsskörd jämförs med sockerrörsskörd. Samma sak gäller majsetanol i USA, där nästan alla systemanalyser utgår från att endast kärnan skördas. Om även stjälk och blad togs till vara skulle produktionen av majsetanol vara självförsörjande på energi, likt sockerrörsetanol.

När man i stället jämför spannmålsetanol och metanol/DME (dimetyleter) producerad via till exempel svartlutsförgasning ställer man en relativt outvecklad systemlösning för etanolproduktion mot en framtida, avancerad förgasningsteknik som inte testats i praktisk skala. Om svartlutsförgasning blir verklighet om ett antal år kommer även tekniken för spannmålsetanol att ha förbättrats. Metanol/DME får sannolikt bättre miljö- och energieffektivitetsprestanda än spannmålsetanol, men det är inget argument för att inte satsa på det utvecklingsbara alternativ som finns. Bidraget från spannmålsetanol kommer att förbli begränsat även i framtiden, men man får inte underskatta dess betydelse som pådrivare dels för ökad användning av biodrivmedel, dels för att förändra böndernas attityder gentemot energigrödor.

PÅL BÖRJESSON, Agronom och docent i miljö- och energisystemanalys, Lunds tekniska högskola

Etanol är ett bra miljöbränsle

Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, har valt att kommentera artikeln om etanol, eftersom det är viktigt att framhålla att etanol är ett bra miljöbränsle.

Fossila bränslen är inte bra från klimatsynpunkt, eftersom den mängd koldioxid som avges till atmosfären leder till klimatförändringar. För att kommande generationer på jorden ska kunna ha en lika bra levnadsstandard som vi, måste utnyttjandet av fossila bränslen upphöra nu. Och i dagsläget finns det möjligheter att minska användningen av fossila bränslen. Etanol är ett bra alternativ till bensin för det minskar utsläppen av koldioxid med över 80 procent. Det importeras ingen etanol från USA till Sverige, utan etanolen som finns inblandad i bensinen är sockerrörsetanol från Brasilien, veteetanol producerad i Norrköping, europeisk vinetanol och lite sulfitetanol från Örnsköldsvik.

Anläggningen i Norrköping minskar utsläppen av växthusgaser med över 80 procent. Elen som behövs i processen är grön el som köps in från nätet, och ångan till processen kommer från ett fliseldat kraftvärmeverk. De enda stegen i den svenska etanolframställningen som släpper ut växthusgaser är veteproduktionen (jordbruk) och transporterna.

Nästan all övrig etanol som används i Sverige är brasiliansk sockerrörsetanol som sparar över 90 procent av växthusgaserna jämfört med bensin (ofta över 95 procent). De återstående procenten är utsläpp från transporter. Ingen regnskog huggs ner för att ge plats åt sockerrörsfält, eftersom sockerrören kräver ett torrare klimat.

Jordbruket i Brasilien mekaniseras i snabb takt. I år skördades och odlades 40 procent av sockerrören maskinellt, år 2010 ska det vara uppe i 70 procent och år 2015 ska 100 procent skördas och odlas maskinellt, enligt Unicas president Marcos Sawaya Jank.

Sockerrörsresten, bagass, förbränns för att producera energi, så det används ingen fossil energi i själva etanoltillverkningen.

ANDERS HULTGREN, Svebio

Etanol behöver inte konkurrera med mat

Det finns inga seriösa politiker i Sverige som tror att etanolen skulle lösa drivmedelsproblemet i sin helhet, men det kan vara en dellösning i väntan på bättre teknik. Sockeröverskottet i världen är fortfarande stort, och det finns stora områden både i Sydamerika och Afrika som kan användas utan att ödelägga regnskog och ge goda inkomster till lokalbefolkningen.

I Sverige och övriga Europa har vi i många år betalat åtskilliga miljarder euro för att låta mark ligga i träda och betalat bönder för att odla tobak och vindruvor som ingen behöver. Om dessa ställer om till grödor som kan producera biogas eller etanol kan vi göra stora miljövinster.

MATS GUNNARSSON, Gruppledare för miljöpartiet i Kumla kommun

Svar: Energiskog och DME är bättre

Reaktionerna på artikeln om etanol har varit många, vilket är glädjande. Ökad medvetenhet kring energiproblem är förmodligen det viktigaste steget mot miljövänligare resursanvändning.

Utan tvekan måste vår användning av fossila bränslen begränsas kraftigt. Men fossila bränslen är mer än bara bensin - det omfattar exempelvis också importerad kolkraft, oljeeldade pannor i svenska hem och svensk industri.

Huvudpoängen i artikeln är att Sveriges begränsade odlingsytor visserligen gör nytta om de används för etanolproduktion, men att de skulle göra större nytta om de användes till energiskog för el- och värmeproduktion. "Bättre" betyder i detta fall inte bara minskade utsläpp av koldioxid, utan också minskat oljeberoende - och en positiv ekonomisk effekt i stället för en negativ.

Som svar till Pål Börjesson kan sägas att jämförelsen mellan etanol och metanol/DME är baserad på framtida tillverkningsmetoder - lignincellulosa respektive svartlutsförgasning. Båda dessa metoder ligger fem till tio år fram i tiden, och även om förutsättningarna kan ändras jämförs de alltså i artikeln på någorlunda lika grunder, vilket borde ha framgått tydligare. Samtliga jämförelser i artikeln baserar sig för övrigt på så lika förutsättningar som möjligt, vilket bland annat innebär biprodukter från produktionen räknas med i energibalansen.

Angående brevet från Svebio och Anders Hultgren är det givetvis bra att förädling av vete sker med bioenergi och grön el, men poängen kvarstår att energin skulle göra större nytta på annat håll.

Som svar till både Svebio och Mats Gunnarsson håller jag med om att brasiliansk etanol är överlägsen europeisk från miljösynpunkt. Jag hoppas att etanoltillverkningen i Sydamerika och Afrika kan expandera utan att inkräkta på vare sig regnskogar eller matproduktion - och även stärka ländernas ekonomi. Däremot är det tvivelaktigt om Europa bör fortsätta att odla och subventionera etanolgrödor med motivet att uppmuntra miljötänkande, när det finns bättre sätt att använda odlingsytor för att värna om miljön.

Fortsatt debatt bör kunna göra det tydligare vad miljövänlig energi och miljövänliga transporter innebär - där val av bilbränsle bara är en av många frågor.

JOHAN FALK

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Svar till Pål Börjesson:Visst måste man jämföra etanol från sockerrör och majs på lika villkor. Forskarna Pimentel och Patzek menar dock att restprodukterna måste vara kvar på åkern för att inte utarma jorden. Om dom har rätt skulle det sänka sockerrörsetanolens effektivitet snarare än att höja majsens och vetets.Det vore bra om svenska forskare inom etanolområdet, t.ex Pål Börjesson eller Magnus Blinge kunde stoppa in siffrorna för svensk vetebaserad etanol exempelvis i EBAMM-modellen, sehttp://rael.berkeley.edu/ebamm/Då kan man på allvar börja jämföra och peka ut varför svensk veteetanol uppges ha så mycket bättre energieffektivitet än amerikansk majsetanol (eller se vilka poster de svenska forskarna glömt redovisa). För övrigt tar forskarna bakom EBAMM-modellen med biprodukternas energiinnehåll och "påtvingar" t.o.m Pimentel och Patzek såna bidrag för att förbättra deras siffror. Björn Gustafsson

Lägg till kommentar