Annons

Återkoppling: Hav och syror

Vi har fått flera trevliga läsarbrev med funderingar kring förra numrets Hjärnbruk.

Författare: 

Publicerad:

2008-04-01

Och det ska villigt erkännas att det är att sticka ut hakan att anordna ett kunskapstest för läsare av Forskning & Framsteg!

Gustav Rennerfelt i Stockholm påpekar att facit på påstående nr 13 om "de sju haven" inte stämmer med Mark Kurlanskys bok Salt, där de sju haven sägs ha legat i skärgården vid Venedig. Detta var inte bekant för Hjärnbruksredaktören, som i vanlig ordning konsulterade National­encyklopedin. Där står: "Oftast menar man Indiska oceanen, Nordatlanten, Norra ishavet, Stilla havet, Sydatlanten, Söderhavet och Södra ishavet, men begreppet finns även inom klassisk litteratur och omfattar då sju laguner skilda från Adriatiska havet av ön Lido utanför Venedig." Gustav Rennerfelt får sålunda tillgodoräkna sig en extra poäng!

Marinbiologen Kerstin Johannesson (som senast skrev en artikel i F&F 3/07) påpekar att Västerhavet dels inte är något officiellt begrepp, dels används omväxlande för olika geografiska områden. Ibland bara Skagerrak och Kattegatt, ibland också inkluderande Öresund eller Nordsjön, och till och med Bälten. Även här lutade sig facit mot Nationalencyklopedin som säger: "Sammanfattande benämning på Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Ibland inkluderas även Öresund." Men, påpekar Kerstin, NE är inte fullt konsekvent eftersom man under uppslagsordet Nordsjön talar om Skagerrak som en del av Nordsjön. Dessutom, skriver hon, är Västerhavet ett ganska nytt begrepp och, tror hon, en uppfinning från Stockholm. Som uppväxt i Göteborg hörde hon aldrig detta begrepp trots att hon hade mycket med havet att göra redan då.

Till sist påpekar två läsare, Marianne Lindh och Lars-Gunnar Franzén, att det utöver det skäl att svara nej på fråga 11 som anges i facit finns ännu ett skäl. Harsyra är förvisso en växt och de övriga syrorna är också organiska, men både salpetersyra och saltsyra är oorganiska syror.

Är det någon som inte tror att Forskning & Framsteg har Sveriges kunnigaste läsekrets?

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej!Ytterligare något om Västerhavet. Kanske inte så alldeles nyuppfunnet trots allt, NE:s ordbok uppger att det använts sedan 1855 och möjligen inte heller ett 08-påfund, samma ordbok definierar det som: "Nordsjön särsk. betraktad från dansk synpunkt".Jag har emellertid hittat två exempel på ännu ett naturnamn som verkar ha använts som ospecificerat begrepp för vattnen i väster, nämligen "Västersjön". Det äldsta är från sjömanshuset i Sundsvall, där 1820 års rullor anger att ett fartyg är destinerat till Wästersjön och widare efter Ordres och det andra från sjömanshuset i Härnösand 1865. Begreppet har dykt upp i samband med att jag stött på sjömän i min släktforskning, så beläggen ger inget som helst anspråk på fullständighet vare sig i tid eller rum. Men med den reservationen; nog får man intrycket att man i (de norrländska?)östkusthamnarna använt ett begrepp analogt med "Östersjön" för att beteckna vattnen vid västkusten?Att begreppet däremot inte utnyttjats av västkustborna själva faller sig ganska naturligt. Här använder man givetvis mer specifika namn (liksom östkustborna när de ska ange en destination i Östersjön). Vid en snabb sökning på nätet i Ortnamnsregistret för Göteborg och Bohus län hittar jag två belägg på Västersjön, bägge noterade på 1960-talet (och med hänvisning till Kattegatt).Bästa hälsningarGöran Nilsson

Lägg till kommentar