Annons

Den nya gröna revolutionen

Det finns en lysande framtid för landsbygden tack vare gentekniken. Det anser Lennart Philipson, en av Sveriges biomedicinska pionjärer.

Den 80-årige mikrobiologen och Crafoordpristagaren Carl Woese har lagt fram en intressant teori om livets utveckling som skiljer sig från de klassiska teorierna om evolutionen. I begynnelsen, anser Woese, fanns troligen olika former av encelliga organismer som öppet delade med sig av sina sätt att utnyttja resurser i miljön och att föröka sig. Det fanns ett slags gemensam utvecklingslokal där gener fritt kunde överföras från en organism till en annan.

Troligen etablerades de grundläggande biokemiska mekanismerna redan då, eftersom de är nästan identiska hos allt liv på vår planet. Under denna period gällde inte Darwins tankar om överlevnad för de mest lämpade, och Woese kallar därför denna tid fördarwinistisk.

Så en dag för någon miljard år sedan slutade en cell som hade kommit lite längre i utvecklingen än övriga att dela med sig av sin information till andra celler. Den första bakterien var därmed etablerad och kunde fortleva och föröka sig själv. För dess avkomma gällde Darwins lagar.

Någon tid senare bildades den andra urformen av liv, som Carl Woese själv upptäckte och kallade arké och som fortfarande lever på jorden. Ur den gemensamma utvecklingslokalen skedde till slut en sista förnyelse: den eukaryota cellen, som har cellkärna. Den var kanske en sammanslagning av en arké och en bakterie och är ursprunget till alla växter och djur.

Den biologiska evolutionen ledde sedan till att det under årmiljonernas lopp uppstod mängder av arter, varav de flesta har dött ut för länge sedan. För kanske 20 000 år började människan förädla växter och djur, och den kulturella evolutionen tog vid. För att tillgodose näringsbehovet blev vi allt skickligare på att utveckla monokulturer av nyttoväxter och husdjur. För dessa arter gällde Darwins teser knappast längre.

Sedan några hundra år håller industrisamhället och städerna på att ta över, även i tredje världen. Jordbruksbefolkningen i många u-länder har svårt att försörja sig och söker sig till städerna för att hitta förtjänstmöjligheter, ofta för att hamna i ännu större misär.

Det finns dock en väg, en grön utvecklingsväg, där det agrara samhället och landsbygden blomstrar och åter blir attraktiva. Utvecklingsländerna skulle framgångsrikt kunna tävla med industri­nationerna. Genom den moderna genforskningen har vi nämligen återvänt till den ursprungliga gemensamma utvecklingslokalen och kan nu överföra vilka gener vi vill mellan arter - en period man kan kalla den postdarwinistiska fasen.

Nya varianter av boskap och odlade växter kan snart framställas tusenfalt snabbare än vad som var möjligt för våra förfäder, som behövde tusentals år för att förädla husdjur och sädesslag.

Genom att byta ut och ändra i gener kan vi skapa livsformer med skräddarsydda egenskaper. På samma sätt som datateknikens öppna programkod är tillgänglig för alla är även biotekniken det, och snart kan varje gymnasist förädla både växter och djur. Nya kreativa egenskaper kommer att införas successivt i de arter som används i jordbruk och boskapsskötsel. Detta kan ske utanför storstädernas industriverksamhet, som främst har utnyttjat mineraler och fossila ämnen som råvara med energi från vatten, ånga och elektricitet. I den nya gröna revolutionen används i stället solenergi, växter och djur för produktionen.

I första hand gäller det att utnyttja solenergin bättre. Växter omvandlar solljus till energi, men fotosyntesen är ytterst ineffektiv. Endast 1 procent av det upptagna solljuset omvandlas till användbar energi. Delvis beror det på att klorofyllet är grönt för att förhindra överhettning och på att bara rött och blått ljus absorberas. Detta ska jämföras med att dagens bästa solceller av svart kisel kan omvandla nära 25 procent av den upptagna solvärmen till elektricitet. Genom att ändra växternas gener kan vi förbättra processen. Kanske behöver vi skapa växter med svarta blad och ändra på några av de enzymer som styr reaktionen.

Ett annat område som kan revolutioneras är den industriella utvinningen av olja och metaller, som kan överlåtas till genmodifierade bakterier och insekter. Även våra sopor kan tas om hand av förändrade mikroorganismer.

Ytterligare ett område är framställning av läkemedel, som tills nu varit beroende av organisk kemisk syntes i stinkande laboratorier, ofta i storstädernas förorter.

På senaste tiden har vi lyckats framställa vissa hormoner, antikroppar och metaboliter med hjälp av genteknik i bakterier. Genom att utnyttja genförändrade djur kan vi i framtiden få många viktiga preparat direkt från mjölken hos kor och getter, som dessutom kan klonas för att öka kapaciteten. De första positiva försöken har redan genomförts. Allt detta måste ske på landsbygden, precis som våra förfäders förädlingsarbete för tusentals år sedan. I dag går det fortare - företaget Monsanto utvecklade herbicidresistenta former av majs och sojabönor på endast tio år. Även om man kan vara kritiskt inställd till att sprida mer växtgifter, får man inte glömma att dessa genetiska varianter tillåter att plantorna sås på oplöjd jord, vilket både friställer mänsklig arbetskraft för andra uppgifter och sparar fossila bränslen.

Under förra seklet ledde växtförädlingen till tjugo gånger större skördar per ytenhet än på 1800-talet. Förädlingsarbetet baserades dock föga på specifika genetiska förändringar hos kulturväxterna, och odlingen fick negativa bieffekter i form av övergödning i vattendrag och sjöar. Genom fri bioteknik bör vi kunna korrigera dessa misstag.

För att ta fram förändrade grödor och nyttodjur som inte förorenar miljön, låt oss använda EU:s subventioner till jordbruket, som i dag uppgår till hälften av unionens totala budget! Såväl rika som fattiga länder bör få söka och erhålla anslag för utvecklingsarbetet.

För att genomföra den nya gröna revolutionen måste fyra viktiga krav uppfyllas:

  • All energi ska komma från solen.
  • Växter, djur och andra livsformer omvandlas med genetisk ingenjörskonst till att bli bättre produktionsenheter. Fördelen är att man vet precis vilka ändringar som görs.
  • Den gentekniska kunskapen ska vara öppen och tillgänglig för alla, rimligen via internet.
  • Möjliga miljöskador och andra nackdelar, till exempel för den biologiska mångfalden, måste förutses och regleras.

En förutsättning är givetvis också att allmänhet och politiker accepterar biotekniken. Ännu är det dock många som bekämpar de gentekniska framstegen och den nya gröna revolutionen, inte minst - ironiskt nog - bland politiker som kallar sig gröna.

När dessa krav uppfyllts är det bara för alla entre­prenörer på landsbygden och i utvecklingsländerna att sätta igång!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Varför kan man inte genmodifiera människor istället, så att de konsumerar mindre och tar hand om naturen bättre. Kanske kan vi också få ett bättre matsmältningssystem som är effektivare?

Lägg till kommentar