Annons

Vårens första fjäril

Citronfjärilen är en av de vanligaste och mest långlivade.

Först ut bland vårens dagfjärilar är citronfjärilens gula hanar. De vaknar ur vinterdvalan redan när dagstemperaturen är 10-12 grader. Det som driver hanarna efter uppvaknandet är inte hunger utan sexlust. Det kommer snart att råda intensiv konkurrens om att para sig med de vitgröna honorna. Om en hane vaknar för sent ur vintersömnen kan loppet redan vara kört.

Klarar 20-30 minusgrader

Hanarna vaknar i genomsnitt tjugo dagar före de första honorna, som väntar tills temperaturen blivit behagligare. Det är därför man alltid ser hanarna först under säsongen. Men det är farligt att vakna alltför tidigt, för då kan hanen hinna dö innan de första honorna har vaknat. Det naturliga urvalet har gynnat hanar som vaknar i exakt rätt tid, inte för tidigt och inte för sent. Tre veckors marginal till honorna kan verka mycket, men många av dessa dagar är kalla och då är hanarna helt inaktiva. Skulle det komma en ihållande varm period skiljer det snarare en vecka.

Det är bara ungefär hälften av alla citronfjärilar som överlever vintern, och en avgörande faktor är vikten. De som hunnit äta upp sig tillräckligt under sommaren och hösten klarar 20-30 minusgrader iförda endast ett synnerligen bristfälligt täcke av lingonris. Citronfjärilarna övervintrar ofta helt öppet bland grenar och ris, täckta av frost (bild 1). En fantastisk prestation som troligen bygger dels på att sockeralkoholer i kroppens celler sänker fryspunkten, dels på att citronfjärilarna tömmer kroppen på alla partiklar som kan gynna isbildning.

Efter parningen återstår en viktig uppgift för honan, att omsorgsfullt placera äggen där larverna får bästa chansen till överlevnad. Hon flyger länge omkring på jakt efter passande växter. Endast två arter, brakved och getapel, duger åt larverna. Citronfjärilshonorna är utmärkta botaniker, och redan innan knopparna har slagit ut kan de med perfekt artkännedom skilja brakved och getapel från alla andra buskar.

Kläcks mitt i maten

Fjärilshonan söker rätt på en gren som växer i soligt läge i skydd från vinden. Där fäster hon ett av de upp till sex hundra äggen strax intill en bladknopp för att larven ska kläckas mitt i maten. Får hon fortsätta att leva gör hon alltså sedan om samma procedur hundratals gånger.

Efter äggkläckningen tillbringar larven sina dagar med att knapra i sig buskens blad. Ofta sitter larven längs mittnerven på bladet för att undgå att hungriga fåglar ska upptäcka den.

När larven efter en tid inneslutit sig i sin puppa kan den inte längre förflytta sig, så då måste den vara om möjligt ännu bättre kamouflerad. Den ser nu ut som ett blad där den hänger med en tunn spinntråd fäst som en gördel kring midjan (bild2). När den vuxna fjärilen kläcks ur puppan i juli, kan faktiskt någon av dess föräldrar fortfarande vara i livet. Föräldern har i så fall levt ett helt år, en verklig prestation i fjärilsvärlden där de flesta arter dör efter 5-12 dagar.

För den nykläckta citronfjärilen är det inte sex utan mat som står på dagordningen. Med sin ovanligt långa sugsnabel - 15 millimeter - kan citronfjärilen suga i sig de små söta nektardropparna även i svåråtkomliga blommor, till exempel borsttistel. Andra populära växter är fackelblomster, andra tistlar och buddleja. Generellt tillhör lila blommor de absoluta favoriterna.

Det gäller verkligen att äta innan vintern kommer. Ett experiment utfört av forskare vid Stockholms universitet visar att medelvikten hos de citronfjärilar som dog under en vinter var 0,118 gram, medan de som överlevde var betydligt bastantare och i genomsnitt vägde 0,136 gram.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar