Annons

Vi köper mer böcker men blir de lästa?

Det har sldrig sålts så mycket böcker som nu. Bokförsäljningen har fördubblats de senaste tjugo åren. Men läsningen ökar inte i samma takt.

År 2006 gavs det ut 4248 boktitlar i Sverige - minst. Sedan slutet av 1980-talet har antalet utgivna titlar legat kring drygt 3000 per år, men de ökade i början av 2000-talet till drygt 4000 per år. Snittförsäljningen per titel var 2006 så hög som 5300, en ökning från 5000 året innan. Allt enligt Förläggareföreningens statistik.

Den svenska bokbranschen har alltså haft flera rekordår - både räknat i pengar och i antal sålda böcker. Bokförsäljningen har ökat stadigt de senaste decennierna, och de senaste årens tillväxt är unik för bokbranschens historia.

Ökningen beror till stora delar på att vi läser fler och fler svenska romaner. För tjugo år sedan sålde en svensk roman i genomsnitt drygt 4 000 exemplar. Nu säljer den över 9 000 exemplar.

Digitalisering av samhället

Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet, har lett forskningsprojektet "IT, berättandet och det litterära systemet" som behandlar dagens bokmarknad.

- Det stora intresset för boken i dag har att göra med digitaliseringen av samhället, säger han. Det märks på flera sätt. Böcker är numera överkomliga i pris. Tack vare datortekniken är de billiga att såväl skriva och trycka som att förmedla. Man talar om en digital revolution inom branschen. Sådant som nästan var science fiction för tjugo år sedan är i dag vardagsmat. Men man kan även tala om en textualisering av samhället - till exempel består ju internet mest av texter.

- Boken representerar i dag något fast och beständigt, fortsätter Johan Svedjedal. Vi lever i digitalt flöde - vi zappar och surfar i ett slags digitalt flimmer. I detta läge blir den tryckta boken ett alternativ när det gäller kunskap och upplevelse. Genom den går man in i en annan värld som styrs av en författarröst som bestämmer tempot.

Men bokens värde håller samtidigt på att urholkas.

- Boken, framför allt pocketboken, är en bruksvara, säger Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Man köper en pocket i stället för en kvällstidning, och är den inte bra slänger man den. Vi talar om dagens läs- och slängvanor.

- Boken som kulturkapital har också devalverats. Om pianot var 1900-talets kulturkapitalvara, så var boken 1800-talets.

Ingen mättnad

Konsumtionen av litteratur verkar följa logiken "mycket vill ha mer", enligt Pamela Schultz Nybacka, forskare i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon har undersökt i vilken grad sänkningen av bokmomsen 2002 ledde till ökad bokförsäljning.

Boken som produkt följer en ackumuleringens logik i stället för en mättnadens logik, som gäller för många andra produkter. Den som köper många böcker fortsätter att köpa fler böcker. Till exempel har boken blivit vanligare som present, och vid bokköp är vi överlag inte så priskänsliga som vid andra inköp.

Enligt Pamela Schultz Nybacka går trots detta fyra av fem böcker med förlust. Det är bästsäljare som Dan Browns Da Vinci-koden, sudokuböcker och liknande som får branschen att gå runt.

- Den statistik vi har över bokkonsumtionen fångar dessutom inte alla böcker, säger Johan Svedjedal. Många mindre och smala förlag är inte representerade. Det utges och säljs alltså mer än vad Svenska förläggareföreningens siffror visar.

Samtidigt som bokförsäljningen ökar sker andra förändringar som kan verka paradoxala. Som vi tidigare rapporterat om i Forskning & Framsteg (8/05) så läser skolbarn allt sämre. Sedan 1991 har vi sett en stadig försämring i läshastighet och läsförståelse - och detta gäller alla grupper av barn, både de som läser bra och de som läser dåligt. Per Ström, forskare i nordiska språk vid Göteborgs universitet och den som ligger bakom studien, ser skolans övertro på datorer som en orsak till försämringen.

Hans studie styrks av andra rapporter som säger samma sak: läsförmågan sjunker hos de unga i Sverige, som dock fortfarande ligger högt i internationella jämförelser.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) läser männen allt mindre - siffrorna har dalat sedan tidigt 1980-tal (bild 2). Även unga kvinnor läser mindre, medan kvinnor över 55 år läser mer. Och andelen av befolkningen som läser böcker varje vecka, cirka 40 procent, har legat konstant sedan början av 1980-talet.

Motsägelsefulla siffror

Men enligt SOM-undersökningarna (samhälle, opinion, massmedier) från Göteborgs universitet ökar läsandet i alla åldersgrupper - men inte lika mycket som bokförsäljningen. De som läser varje vecka har enligt dessa undersökningar ökat från 30 till 43 procent på tio år.

- Det är alltså en otydlig bild som vi har av läsandet i dag, säger Lars Höglund, som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet och ansvarig för läsundersökningarna på SOM-institutet. Olika undersökningar ger olika resultat. I medierna får vi ibland höra att läget är katastrofalt, och ibland att alla läser så mycket. Och våra siffror skiljer sig en del från SCB:s.

- Vi läser och skriver mer än någonsin i dag, säger Mats Myrberg. Men det handlar om it-präglad kommunikation via datorer och mobiler. Detta verkar dock ske på bekostnad av konsumtionen av längre, mer komplicerade texter.

Samtidigt visar SOM-undersökningarna att läsning av framför allt skönlitteratur vidgar referensramarna och ger ökade insikter om andra människor och situationer. Till exempel: de som läser mycket skönlitteratur har högre tillit till andra människor och en öppnare syn på flyktinginvandring - även om det givetvis i detta fall finns många olika faktorer som kan samverka.

- Läsandet handlar om att vidga sina referenser, säger Mats Myrberg. Vi ser att dagens unga har en berättelsegemenskap kring Harry Potter. Det skapar samförstånd och kommunikation.

Dessutom sker i dag flera tekniska förändringar som påverkar läsvanorna.

- Den tryckta boken står sig starkt i dag, men det är bara en tidsfråga innan andra tekniker kommer att ta över. Det finns redan elektroniska läsplattor och liknande saker som rymmer ett halvt bibliotek, och som snart kan köpas för någon tusenlapp (se artikeln på sidan 26). Det är klart att sådant är attraktivt för dagens läsare om de blir tillräckligt lätta att använda, säger Lars Höglund.

- Vi lever i ett informationssamhälle där läsande blir en del av allt fler yrken, säger Lars Höglund. Men samtidigt minskar lånen på biblioteken - kanske väljer folk att köpa i stället, nu när böcker är så pass billiga.

Når nya grupper

Knappt 60 procent av befolkningen besöker ett bibliotek minst en gång om året, men denna siffra har minskat sedan mitten av 1990-talet, enligt SOM-undersökningarna. De mer regelbundna användarna utgör omkring en tredjedel av befolkningen.

- Men vi ser även andra tekniska förändringar, säger Lars Höglund. Ljudböckerna når exempelvis helt nya grupper.

De representerar den gren inom bokbranschen som växer snabbast. Numera finns så kallade vägkrogsbibliotek där många långtradarchaufförer lånar talböcker att lyssna på när de kör. Samtidigt ökar även internetbokhandlarna starkt i omsättning.

- Vi ser fler och fler försäljningskanaler för böcker, till exempel i matvaruaffärer, säger Johan Svedjedal.

Bokköpandet ökar kraftigt, men vi verkar inte läsa mer - är det så att vi köper böcker som vi inte läser?

- Ja, antagligen är det så, säger Johan Svedjedal. Kanske köper vi böcker som bara hamnar i bokhyllan.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar