Annons

Han hjälper Kina ta det stora gensprånget

En av forskarna bakom Kinas största satsning på genteknik någonsin heter Lars Bolund och kommer från Sollefteå.

Bland bergen i Shenzhen i södra Kina ligger alpbyn Interlaken, byggd efter en förlaga i Schweiz. Den nyöppnade upplevelseparken lockar med golfbana, spa och ett gigantiskt konstgjort vattenfall. En villa i närheten med utsikt mot Hongkong bortom diset i söder lär nyligen ha sålts för 150 miljoner kronor. Här tjänar folk mer pengar än någon annanstans i hela folkrepubliken.

Några kilometer längre västerut ligger Beijing Genomics Institute (BGI) i Shenzhen - ett av världens främsta laboratorier för analys av en organisms hela arvsmassa, det så kallade genomet. I det grå elvavåningshuset träffar jag Lars Bolund. Han är uppväxt i Sollefteå, läkarutbildad i Stockholm och sedan drygt trettio år professor i medicinsk genetik vid Aarhus universitet i Danmark.

- Att jag hamnade här i Kina beror rätt mycket på slumpen, säger han.

I början av 1980-talet träffade han en ung kinesisk gästforskare i Danmark, Yang Huanming. Lars Bolund blev hans mentor och vän. Numera är Yang Huanming chef för BGI i Shenzhen. Lars Bolund bor här tillsammans med sin fru i flera månader varje år och arbetar som rådgivare åt BGI.

Analys i stället för juveler

I höstas publicerade institutet det första fullständigt kartlagda genomet från en asiat - BGI-chefen Yang Huanming. Före dess hade bara två människor i världen fått sina egna genom fullständigt analyserade. Den första var genforskaren och entreprenören Craig Venter. Nummer två blev Nobelpristagaren James Watson, en av dna-spiralens upptäckare.

I januari i år förklarade BGI att man kommer att analysera arvsmassan hos en icke-namngiven kinesisk miljardär som betalat närmare 10 miljoner kronor för tjänsten. Näst på tur står Dan Stoicescu, en entreprenör inom bioteknik bosatt i Schweiz. Han betalade drygt två miljoner kronor via företaget Knome i USA som BGI samarbetar med. Flera andra har anmält sitt intresse.

- Nyligen var det en kinesisk man som hörde av sig och ville beställa samma slags analys av sin fru som födelsedagspresent åt henne. Det finns ju förmögna människor som har tröttnat på juveler, säger Lars Bolund.

Genetiska analyser har alltså blivit en statuspryl för de rikaste. Och laboratoriet som tagit ledningen på den spirande marknaden finns här i Kina. Det säger en del om både den tekniska och den politiska utvecklingen i världens folkrikaste land.

Lars Bolund påpekar att genanalyser av förmöget folk bara är ett sidospår, ett sätt att dra in pengar till mer angelägen forskning.

Arvsmassa från många folkgrupper

Institutet deltar bland annat i ett nystartat internationellt samarbete som kallas 1 000 genomes project. Målet är att inom tre år kartlägga all arvsmassa hos minst 1 000 personer ur folkgrupper på olika håll i världen. Det ska ge den hittills mest detaljerade bilden av människans genetiska variation.

En tidigare studie, kallad Hapmap, har gett mängder av information om hur enstaka dna-bokstäver (baspar) skiljer sig åt i gener mellan olika människor. Det nya projektet ska dessutom visa hur människor skiljer sig åt när det gäller arvsmassans struktur i stort.

Forskarna hoppas också att resultaten ska göra det lättare att reda ut hur relativt ovanliga mönster i arvsmassan påverkar risken för att drabbas av sjukdomar.

BGI genomför samtidigt ett snarlikt projekt som bara gäller Kina. Det kallas Yanhuang efter kejsarna Yan och Huang som anses vara urfäder åt landets alla folkgrupper.

Kina sågs länge som något efterblivet i den internationella genforskningens prestigeladdade värld. Lars Bolund hör till dem som har gjort mest för att ändra på den saken.

Massakern stoppade föreläsningar

Under 1980-talet var han ofta i Beijing som föreläsare vid en forskarskola startad som bistånd från Danmark till Kina. Så kom massakern i samband med demonstrationer på Himmelska fridens torg den 4 juni år 1989. Det blev slutet för föreläsningarna. Den danska staten drog sig ur.

Ungefär samtidigt som pansarvagnarna rullade in i Beijing inleddes en betydligt fredligare revolution inom biologin. Det så kallade Hugoprojektet började sitt arbete under ledning av Nobelpristagaren James Watson. Statligt finansierade laboratorier i flera länder skulle tillsammans kartlägga människans genom. Arvsmassan till projektet kom från flera icke-namngivna personer i den amerikanska delstaten New York.

Senare gav sig Craig Venter och hans företag Celera Genomics in i matchen och lovade slutföra arbetet snabbare än alla andra, och det till på köpet utan några statliga forskarpengar.

- Vi ville också vara med. Det var viktig forskning, och om Kina ska vara en del av den internationella forskarvärlden så måste vi medverka i den här typen av samarbeten, säger Yang Huanming.

Tillsammans med Lars Bolund skrev han oräkneliga ansökningar till den kinesiska statens mäktiga vetenskapsakademier för att kunna delta i Hugoprojektet. Lars Bolund lyckades också övertala projektets ledare att släppa in de kinesiska forskarna. År 1999 fick nystartade Beijing Genomics Institute, som då låg i Beijing, uppdraget att analysera en del av människans kromosom tre. Men ingen gav dem några pengar.

- Då bestämde vi oss för att skrapa ihop pengarna själva, säger Wang Jian, biträdande chef på BGI.

Han fick loss lite kapital genom att pantsätta sitt företag, som tillverkar hiv-tester. Några forskare tog banklån. Ytterligare någon fick låna pengar från sin hemstad. Till slut hade de fått ihop det nödvändiga beloppet, närmare 15 miljoner kronor.

- Vi jobbade dag och natt. Vi var unga och brann verkligen för att visa världen vad vi kunde, säger Zhang Xiuqing, numera ansvarig för sekvenseringsteknik på BGI.

Makthavare solar sig i glansen

Satsningen gick hem. Den 26 juni år 2000 kallade USA:s president Bill Clinton och Storbritanniens premiärminister Tony Blair till presskonferens i Vita huset. Officiellt blev det oavgjort i tävlingen mellan Hugoprojektet och Craig Venter. En preliminär karta över hela det mänskliga genomet var klar. Politikerna kunde sola sig i glansen.

Forskarna på BGI kan bara fantisera om hur den kinesiska regimen måste ha reagerat på högtidstalet från Vita huset. Bland deltagarländerna nämndes USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Japan - och Kina. Få makthavare i Beijing visste ens att Kina hade deltagit.

- Efter det tyckte alla om oss, säger Wang Jian och skrattar.

Forskning ger prestige

Tunga politiker kom på besök, bland andra landets förre president Jiang Zemin. Och de kinesiska forskningsfinansiärerna skickade pengar. BGI blev en del av etablissemanget i Kinas vetenskapsakademi.

Att politiker utnyttjar forskning till att skaffa sig prestige är ingen nyhet. Men i Kina är det extra problematiskt med tanke på att landet är en diktatur som enligt Amnesty International bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter. Trots det anser Lars Bolund att samarbete med kinesiska forskare på sikt är betydligt bättre än bojkott.

- Min uppfattning är att goda kommunikationer är det bästa försvaret mot extremism och terrorism, säger han.

Det är en vanlig åsikt. Genom åren har BGI ingått i en lång rad internationella samarbeten för att avläsa genomet hos olika arter, bland annat risplantan, grisen, kycklingen (inklusive en värphöna från Sverige) och silkesmasken. På listan över ännu inte avslutade projekt finns gurkan och pandan (se rutan på sidan 38).

- Jag skulle placera BGI bland de fem eller sex främsta instituten i sitt slag i världen, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Alla de andra instituten på hans topplista finns i USA eller Storbritannien, inget i Sverige.

Lars Bolund, som leder en stor forskargrupp i Danmark, tycker att forskarna på BGI mycket snabbt har blivit tekniskt skickliga.

- Vi gjorde en medveten satsning på teknik. Förhoppningen var att det i förlängningen skulle leda till verkligt kreativ biologisk forskning, men det har visat sig något svårare än vi trodde, säger han.

Byråkraterna slog tillbaka

Det stora undantaget är bioinformatiken, alltså den viktiga och matematiskt krävande behandlingen av stora mängder data från analyser av arvsmassa. Inom det fältet har kinesiska forskare gjort nyskapande insatser, enligt Lars Bolund. I övrigt har BGI kommit mycket långt med hårt arbete och modern teknik i stor skala.

Trots alla framgångar fick forskarna problem i Beijing. Institutet avläste arvsmassa på uppdrag av företag inom bland annat växtförädling. Det genererade pengar. Samtidigt uppstod avundsjuka och konflikter med Kinas hårt styrda statliga forskningsbyråkrati. Det slutade med att större delen av institutet förra sommaren lämnade Beijing och Kinas vetenskapsakademi.

- Vi åkte hit till Shenzhen för här får vi göra vad vi vill, säger Wang Jian.

Shenzhen är en ekonomisk frizon instiftad år 1979 av Kinas dåvarande ledare Deng Xiaoping. Regionen har något större befolkning än Sverige och har blivit en symbol för Kinas kursändring mot marknadsekonomi.

Den lokala politiska ledningen gör allt för att locka högteknologisk verksamhet till regionen. BGI har fått tiotals miljoner kronor i stöd, gratis lokaler och många andra förmåner. Chefen för Kinas största 2fastighetsbolag - själv bosatt i Shenzhen - har dessutom erbjudit sig att bygga ett helt nytt laboratorium till självkostnadspris. Lokalpolitikerna bidrar med en gratis tomt i ett naturskyddsområde med havsutsikt.

- Just nu har vi drygt 200 anställda. I det nya labbet hoppas jag att vi blir omkring 500, säger Wang Jian.

Kritiker talar om lurendrejeri

Hjärtat i verksamheten är åtta stycken sekvenseringsmaskiner av senaste modell. Ytterligare fjorton är beställda men ännu inte levererade. Maskinerna genererar enorma mängder av små snuttar avläst arvsmassa. Varje bit innehåller omkring 40 av de kemiska bokstäverna G, A, T och C som lagrar ärftlig information. En dator på institutets bottenvåning fogar samman delvis överlappande bitar till ett helt genom, som i människans fall består av cirka tre miljarder bokstäver.

Analysen av det första mänskliga genomet inom Hugoprojektet krävde 13 års slit och ett omfattande samarbete mellan laboratorier i sex länder. Forskarna på BGI säger att de i dag själva klarar av samma jobb på ungefär två veckor.

Den snabba tekniska utvecklingen innebär att allt fler människor kommer att få råd att låta analysera hela sin arvsmassa. Forskarna hoppas att den så kallade personliga genomiken kommer att leda till bättre vård i framtiden.

Samtidigt uppstår mängder av etiska problem. Jan Wahlström, professor i klinisk genetik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, har deltagit i en svensk statlig utredning om gentester. Han är mycket kritisk till dagens kommersiella analyser av människors genom.

- Jag tycker att det är lurendrejeri. Det finns inte tillräckligt med kunskap för att tolka resultaten på ett sätt som är relevant för en enskild person, säger han.

Nyttan dröjer

Kliniska genetiker brukar avråda från att undersöka gener kopplade till sjukdomar som det ännu inte finns någon effektiv behandling mot. Men den som betalar för att få hela sitt genom på en dvd-skiva får svaret på alla sådana gentester på köpet. Vem ska ha rätt till den informationen? Försäkringsbolag? Arbetsgivare? Nära släktingar? Och vem bär ansvaret om kunden blir deprimerad av att få veta att han eller hon har gener som ökar risken för att bli svårt sjuk?

Enligt Lars Bolund ligger det ansvaret hos den som hjälper kunden att tolka arvsmassans sekvens av dna-bokstäver.

- Vi tillhandahåller bara en dvd-skiva med information. Vill man ha den tolkad så får man vända sig till någon erfaren klinisk genetiker, säger han.

Han håller med om att det än så länge bara är möjligt att koppla en försvinnande liten bråkdel av en människas genom till något som påverkar hälsan. Men Lars Bolund hör till dem som tror att det i framtiden blir rutin inom vården att analysera människors genom för att anpassa olika behandlingar.

Den som köper en dvd-skiva med sitt personliga genom lär alltså få vänta på att ha någon medicinsk nytta av den. Men redan i dag fungerar produkten utmärkt som statuspryl. Mycket talar för att den blir en storsäljare, inte minst här i Shenzhen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar