Annons

Bokanmälan: Ska det vara så svårt?

Kvinnor är underrepresenterade inom fysik och matematik. Orsaken diskuteras av forskare inom flera discipliner.

Kvinnor utgör sedan 1970-talet en allt större andel av universitetsstudenterna världen över. I ett flertal länder är minst hälften av alla som tar universitetsexamen kvinnor. Länge var kvinnor underrepresenterade inom vissa prestigeutbildningar som jurist- och läkarlinjen (i bemärkelsen att andelen kvinnor som läste ämnet var lägre än andelen kvinnor vid universitetet). Så är dock inte längre fallet. Det är till och med så att vissa tidigare mansdominerade ämnen, såsom biologi och psykologi, numera har en majoritet kvinnor bland studenterna. Även om det inte finns någon särskild anledning att ha lika många kvinnliga som manliga studenter inom ett ämne, är det tankeväckande att inte matematik och fysik har gått samma öde till mötes som exempelvis medicin, juridik och biologi.

För något år sedan blev den relativa bristen på kvinnor inom vissa naturvetenskapliga ämnen föremål för het debatt i och med att nationalekonomen Lawrence Summers (i egenskap av rektor för Harvard University) konstaterade att detta kunde bero på att kvinnor är mindre begåvade i matematik än män. Diskussionen väckte en rad frågor. Borde det finnas fler kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen? Är den relativa bristen på kvinnor i matematik och fysik en följd av kvinnors lägre förmåga eller av deras brist på intresse för dessa ämnen? Är det medfödda skillnader i begåvning mellan könen som leder till detta utfall, eller är det kulturellt skapade skillnader?

Stephen Ceci och Wendy Williams, båda professorer i psykologi, bestämde sig för att försöka närma sig svaret på frågan, med fokus på att förstå om underrepresentationen av kvinnor inom vissa naturvetenskaper beror på att kvinnor är mindre matematiskt begåvade än män, såsom Harvarduniversitetets rektor föreslagit. De bjöd in de mest välrenommerade psykologforskarna för att i boken Why aren’t more women in science? sammanfatta och diskutera beläggen.

Ansatserna i boken varierar från biologiska till sociala. Forskare med olika utgångspunkter är eniga om att 1) kvinnor och män är i genomsnitt lika begåvade generellt sett; 2) männen tenderar att vara både mer extremt trögtänkta och mer extremt begåvade i matematik; 3) kvinnor är i genomsnitt betydligt sämre än män på att mentalt rotera objekt. Från punkt 2) följer att män utgör en majoritet av de extremt matematiskt begåvade personerna. Härmed skulle grundfrågan kunna tyckas vara avgjord. Men så är långt ifrån fallet.

Till en början har skillnaden i antalet extremt matematiskt begåvade kvinnor och antalet dito män minskat till en fjärdedel av vad den var för trettio år sedan, vilket indikerar att denna skillnad inte verkar vara av grundläggande biologisk karaktär. Vidare är det oklart vad intelligenstesterna egentligen mäter. Vissa forskare ifrågasätter att de verkligen är goda indikatorer på graden av medfödd matematisk begåvning. Slutligen, och kanske än mer intressant, det finns ingen forskning angående egenskaperna hos akademiskt framstående matematiker och fysiker. Är personerna som blir professorer de som hade de högsta resultaten på sina respektive matematiktest när de var studenter, eller finns det andra, viktigare kriterier som avgör om en forskare blir framgångsrik akademiskt? Om det inte finns något samband mellan testerna som antas mäta matematisk begåvning och en persons förmåga att bli professor i matematik eller fysik, kan ju knappast skillnader i testresultat anföras som en förklaring till den relativa bristen på kvinnor i de respektive ämnena.

En av de få odiskutabla slutsatserna i denna tankeväckande bok - som rymmer mycket mer än vad jag har förmått återge här - är att den som säger sig veta att det är medfödda skillnader i matematisk begåvning som ligger bakom bristen på kvinnor inom matematik och fysik på universiteten inte vet mycket alls.

Som alltid när samtiden är förvirrande kan historien ge perspektiv. Pythagoras’ trousers är en fascinerande redogörelse av främst matematikens och fysikens utveckling från enkönade till tvåkönade moderna vetenskaper; från Pythagoras idéer om matematikens gudomlighet, genom den kvinnofientliga medeltiden, till hur det skulle dröja till 1992 innan den första kvinnliga fysikprofessorn fick fast anställning på Harvard University.

Skulle ni sedan vilja läsa om en kärlekshistoria på temat rekommenderas Emilie och Voltaire, som beskriver förhållandet mellan en stor matematiker, Emilie du Châtelet, och hennes berömda älskare, författaren och upplysningsfilosofen Voltaire.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar