I graven med pompa och ståt
Under stormaktstiden var begravningarna storstilade – åtminstone om man var adelsman. Förberedelserna kunde ta månader i anspråk. På 1600-talet gällde det att visa upp och bekräfta den dödes ställning i samhället. En del av ståten bestod av praktfullt broderade begravningsfanor.
Cecilia Candréus är textilforskare vid Uppsala universitet och har undersökt dessa fanors roll.
– Fanorna skulle markera den dödes plats i samhällshierarkin, säger hon. Stormaktstiden präglades av hierarkiskt tänkande.
Broderierna var kostsamma och just Erik Dahlberghs fana kostade över 1 800 daler kopparmynt. För den summan kunde man även köpa 150 kor.
Under början av 1700-talet mattades begravningsståten av, och samhällseliten fann nya sätt att manifestera sin status.
