Annons

Stordrift styr

Teorier om vad som driver globalisering och urbanisering belönas i årets ekonomipris till Nobels minne.

En rolig sak hände mig i morse..." Det inlägget, som utöver dessa få ord bara innehöll en länk, lade Paul Krugman ut på sin blogg kl. 07.40 den 13 oktober. Det motsvarar kl. 13.40 svensk tid, några minuter efter att professor Gunnar Öquist, ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien, hade ringt upp honom och berättat att han just tilldelats 2008 års pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Och det var förstås till KVA:s tillkännagivande som Krugmans länk gick.

Paul Krugman är professor i nationalekonomi vid Princeton University i USA och flitig bloggare och kolumnist i New York Times. Där har han inte minst varit en skarp kritiker av George W. Bushs både inrikes- och utrikespolitik. Säkert kommer några att ana en politisk tanke bakom belöningen, men då ska man komma ihåg att Vetenskapsakademien tidigare givit ekonomipriset till ekonomer som uppfattats stå på andra sidan om den politiska mittfåran.

Teori om utrikeshandel

Den traditionella utrikeshandelsteorin började ta form under tidigt 1800-tal och vidareutvecklades hundra år senare av svenskarna Eli Heckscher och Bertil Ohlin. I den står olikheter mellan länder i centrum. Exempelvis kunde Sverige exportera trä och malm därför att vi hade gott om sådana råvaror, samtidigt som vi importerade salt och exotiska kryddor, vin, fina tyger och mycket annat som andra länder var bättre på. Nyckelordet var just "relativa fördelar": ett lands större förmåga att producera något eller att producera det till lägre kostnader.

Under efterkrigstiden stod det klart att denna förklaring inte räcker, utan att för den skull vara felaktig. Länder med likartade förutsättningar handlade med likartade produkter. Svenskar köpte Volkswagen och BMW, tyskar köpte Saab och Volvo. Att konsumenter uppskattar en mångfald olika varor att välja bland och även föredrar vissa märken må ha varit en gammal insikt bland socialpsykologer, men var en ganska ny tanke inom nationalekonomin.

Tack vare skalfördelar blev det också fördelaktigt att tillverka stora mängder av en viss typ av bil i ett land och stora mängder av en annan typ i ett annat land (eller snarare i en viss region eller stad), i båda fallen med hela världen som marknad. Varje biltillverkare fick så att säga globalt monopol på sitt eget märke. För konsumenterna innebar konkurrensen rikare varuutbud och lägre priser.

Ekonomisk geografi

Den analys som Paul Krugman gjorde av utrikeshandel visade sig också fungera för att förklara varför den ekonomiska aktiviteten är högre på vissa håll än på andra. Arbetskraft flyttar till regioner som tack vare bland annat stordriftsfördelar kan erbjuda högre välfärd i form av löner och mångfald i varuutbudet. Företag lokaliseras där de kan utnyttja stordriftsfördelar, minska transportkostnader och rekrytera lämplig arbetskraft.

Följden blir att det uppstår centrum med hög ekonomisk aktivitet och periferier med lägre. En konkret följd av detta är kraftig tillväxt av världens städer, inte minst de allra största. Det finns dock faktorer som verkar i motsatt riktning, bland annat trängselkostnader i form av höga boendeutgifter och långa restider, så den ekonomisk-geografiska framtiden är inte självskriven.

-Paul Krugman har inte bara förnyat analysen av utrikeshandel och ekonomisk geografi. Han har också bidragit till att föra dessa tidigare åtskilda fält närmare varandra, kommenterar Peter Englund, sekreterare i priskommittén och professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar