Annons

Vardagsbrasor bakom bruna jättemoln

Sot från hushållens matlagning och odlingarnas svedjebruk förmörkar himlen i södra och östra Asien.

Varje vinter sveps delar av Asien in i ett brunt töcken. Det bruna diset är en blandning av sot, svavel och andra stoftpartiklar och påverkar klimatet starkt. De bruna molnen är också skadliga för hälsan. Över 300 000 människor dör årligen i ­Asien av sjukdomar i luftrören och av hjärt-kärlsjukdomar.

- Molnen härstammar främst från mänskliga aktiviteter, men fortfarande vet vi för lite om vad de består av, var de kommer ifrån och vad de har för effekter, säger Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Tillsammans med en amerikansk kollega leder han det internationella ABC-projektet (Atmospheric Brown Clouds) som i flera år har samlat in och bearbetat mätdata om de bruna molnen.

- Varje kväll tänds tio miljoner öppna eldar i Indien, säger Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet. Med en nyutvecklad kol-14-metod har vi nu kunnat slå fast att två tredjedelar av sotpartiklarna i de bruna molnen kommer från förbränning av biomassa.

För att laga mat, få värme och sköta jordbruket behöver människorna elda ved, kvistar och kodynga.

- Trafiken och kolkraftverk bidrar också, men huvuddelen av sotpartiklarna kommer alltså från den småskaliga förbränningen, säger Örjan Gustafsson. Vi vet också att om man sätter stopp för utsläppen, kan sotet försvinna från atmosfären på några veckor. Därför borde man satsa på att ersätta vedeldningen med alternativa energikällor som solenergi och biogas.

Görs inget kommer det att få förödande effekter, konstaterar ABC-projektet i sin hittills mest detaljerade rapport. Där nämns att de bruna molnen har fått solljuset att minska med i genomsnitt 6 procent över Indien och Kina. Marken blir kallare, medan de övre luftlagren värms av solstrålarna. Det får Himalayas höga glaciärer att smälta, och det mörka sotet som täcker snön skyndar på processen, som äventyrar sötvattenförsörjningen i hela regionen. Samtidigt förskjuts årstidsväxlingarna och regnperioderna, vilket utgör ett allvarligt hot mot jordbruket.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar