Annons

Hur ändras antalet kromosomer?

Fråga:

Människor och schimpanser har ju olika antal kromosomer. Hur kan en art överleva en sådan kromosomförändring? Hur kan den första individen med ett förändrat antal kromosomer få fertil avkomma?

Lena Jacobsson

Svar:

Det är en jättebra fråga, och faktiskt en som evolutionsbiologer fortfarande inte har några säkra svar på. Men det finns hypoteser. I det enklaste scenariot kan vi tänka oss att en kromosom bryts i två delar vid bildandet av en könscell (en spermie eller en äggcell). När denna könscell vid befruktningen sedan smälter samman med en annan könscell som har den ursprungliga kromosomuppsättningen kan en livskraftig individ utvecklas. Men det kräver att båda de två nya kromosomerna från ena föräldern lyckas para ihop sig med sin ursprungskromosom från den andra föräldern.

Den här ”hopparningen” är nödvändig för att celldelningar ska fungera och för att embryot i det befruktade ägget ska kunna växa till. Särskilt kritiskt är steget när den nya individen ska bilda egna könsceller. Om det hela fungerar kommer hälften av dess spermier eller äggceller att ha den ursprungliga kromosomuppsättningen och hälften den nya som innehåller en kromosom mer.

För att den nya kromosomuppsättningen ska kunna sprida sig inom en utvecklingslinje krävs att de individer som har en kombination av de två varianterna inte har alltför nedsatt reproduktionsframgång och överlevnad. I början kommer ju könsceller med den nya varianten att nästan alltid behöva smälta ihop med könsceller med den ursprungliga kromosomuppsättningen. Även om individer med en kombinerad uppsättning har en något försämrad duglighet, kan slumpen trots allt göra att den nya varianten sprids.

Mycket talar för att nya kromosomvarianter ofta uppkommer när könsceller bildas. De allra flesta lär dock vara ofördelaktiga. Nedsättningen i reproduktion och överlevnad hos de avkommor som har en kombination av en ny och en ursprunglig variant är så stor att den nya varianten aldrig sprids vidare.

Människan har 23 kromosompar mot schimpansens 24. Denna skillnad kan förklaras av en enda händelse där två kromosomer slog ihop sig till en hos en förfader till arten människa någonstans efter det att människolinjen och schimpanslinjen skilde sig åt för cirka 6 miljoner år sedan.

Givet att det passerat cirka 300 000 generationer sedan linjerna skilde sig åt, är ”lyckosamma” förändringar i kromosomantal en ovanlig företeelse i vår utveckling.

Undrar du något?
Fråga F&F!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar