Annons

Ledare: En typisk forskare?

Författare: 

Publicerad:

2009-06-08

Galileo Galilei kan kanske framstå som urtypen för en banbrytande vetenskapsman. Han arbetade ensam och efter eget huvud, han studerade en rad skilda aspekter av naturen, han använde revolutionerande metoder, och han var motarbetad av både kolleger och makthavare. Inte minst det sistnämnda uppfattas gärna av konspirationsteoretiker som signumet på vetenskaplig briljans – ju mer bekämpad en forskare är av etablissemanget under sin livstid, desto mer rätt visar sig han eller hon ha i längden. Det finns en uppsjö sådana namn i vetenskapshistorien: exempelvis Copernicus med solen mitt i planetsystemet, Wegener och hans kontinentaldrift, Agassiz med sina istider, McClintock och hennes hoppande gener, Milankovi´c med sin klimatcykelteori, i någon mån också Darwin och hans naturliga urval.

Bilden av forskaren som ensam hjälte som går emot strömmen oavsett vad samtiden tycker är dock inte längre representativ, om den någonsin har varit det. En typisk forskare av i dag arbetar inom ramen för en vetenskaplig tradition, som visserligen kan skilja sig mellan ämnesområden men som genom lärjungesystemet fortplantas mellan generationerna. En typisk forskare arbetar också i grupp och i nätverk, ofta med mer kontakter utomlands än med ämneskolleger vid andra svenska lärosäten. Nydanande forskare påminner visserligen om Galileo på så sätt att de ser saker som andra inte sett före dem, men en skillnad är att de nya fynden oftast blir snabbt accepterade av vetenskapssamhället, ibland till och med för snabbt.

Detta nummers tema motiveras av att det är precis 400 år sedan Galileo riktade en kikare mot himlen och som första människa såg att månen har kratrar och Jupiter månar. Han blev historisk, men katolska kyrkan tvingade honom att betala ett högt pris. I temat aktualiserar vi också förhållandet mellan vetenskap och religion. Joanna Rose har träffat Vatikanens chefsastronom, som försöker bejaka båda sätten att se på världen. Avgör själv hur väl han lyckas!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar