Annons

Tummen upp för giftiga stolpar och syllar

Kreosot har bland annat använts för slipers till järnväg.

Tummen upp för giftiga stolpar och syllar

Det cancerframkallande träskyddsmedlet kreosot är på väg att bli godkänt i hela Europa. För två år sedan sade Kemikalieinspektionen nej till preparatet – men har nu ändrat sig.

Sveriges äldsta telefonstolpe fyller 100 år i år. Den står vid en landsväg strax utanför Borås och är impregnerad med träskyddsmedlet kreosot.

– Utan kreosot skulle den inte ha funnits. En oimpregnerad stolpe är väck efter fem år, säger Arne Ernbo på företaget Skanova, Telia Soneras nätbolag.

Impregnerade stolpar har en tjäraktig doft som är lätt att känna igen. Kreosot har varit i bruk i Sverige sedan 1830-talet. Medlet skyddar sju miljoner el- och telefonstolpar, samt åtta miljoner järnvägssliprar. Men kreosot är också ett miljögift som kan orsaka cancer och andra sjukdomar hos människor.

Senare i år väntas EU-kommissionen avgöra kreosotets framtid. Den svenska Kemikalieinspektionen leder arbetet med att utvärdera riskerna för miljö och människors hälsa inför beslutet.

Förbud kostar miljarder

Alla bekämpningsmedel som var vanliga på marknaden år 2000 utreds just nu av EU:s medlemsländer. Ämnen som blir godkända hamnar på en särskild lista. Resten blir förbjudna.

Kemikalieinspektionen lämnade en preliminär rapport till Europeiska kommissionen för två år sedan. Då blev det tummen ner för kreosot.

– Det berodde på att vi såg alltför höga risker för människor, säger Henrik Appelgren, Kemikalieinspektionens expert på kreosot.

Beskedet kom som en kalldusch för både myndigheter och företag som tillverkar och använder kreosot. Sedan dess har EU-kommissionen fått dussintals brev om kreosotets fördelar och kostnaderna för ett förbud.

Nätföretaget Skanova skriver att det skulle kosta ända upp till 100 miljarder kronor att avskaffa kreosot i Sverige – även om de existerande stolparna och sliprarna får vara kvar. Företag i andra länder har lämnat in liknande beräkningar. Siffrorna är svåra att belägga. Men det råder inget tvivel om att ett förbud skulle bli mycket dyrt.

Å andra sidan är kreosot giftigt. Det är i själva verket en blandning av flera hundra olika kolväteföreningar. Råvaran är stenkolstjära. Genom destillering utvinns en mörk olja som luktar starkt och är trögflytande vid rumstemperatur. Den orsakar cancer hos försöksdjur och sannolikt även hos människor, enligt Världshälsoorganisationens byrå för cancerforskning (IARC).

Ämnet antracen utgör ungefär 1 procent av blandningen. Kemikalien är giftig, långlivad och kan dessutom anrikas i näringskedjorna. Samma sak gäller kända miljögifter som PCB och DDT.

Nej blev ja

Trots det har Kemikalieinspektionen skrivit en ny rapport som säger att kreosot kan placeras på EU:s lista över godkända bekämpningsmedel. Kursändringen beror på nya data om risken för att medlet ska tränga in i kroppen.

– Exponeringen för arbetare i europeiska impregneringsanläggningar är bara en tjugondel av vad tidigare studier från USA har visat, säger Henrik Appelgren.

Det beror främst på att de europeiska anläggningarna är mindre och att arbetarna har bättre skyddskläder än i USA, enligt den nya rapporten.

– Det har också visat sig att huden släpper igenom mindre kreosot än vad man tidigare har räknat med. Det innebär att hälsoriskerna hamnar på en acceptabel nivå, säger Henrik Appelgren.

Den bedömningen möter motstånd i Danmark, som tillsammans med Nederländerna kämpar emot det svenska förslaget om att tillåta kreosot.

För kreosot finns ingen lägsta dos som är ofarlig. Det är alla överens om. Men Henrik Appelgren och hans medarbetare på Kemikalieinspektionen har räknat ut att den som arbetar med kreosot i hela sitt liv löper en risk som är mindre än en på hundra tusen att drabbas av cancer.

– Vi är inte nöjda med det när det gäller ett preparat som vi kan låta bli att använda, säger Lea Tobiassen, toxikolog på det danska Miljøstyret.

Henrik Appelgren hänvisar till att beräkningarna följer regelboken, och att ett cancerfall på hundra tusen är en vedertagen nivå för exponering på arbetsplatser. Han påpekar också att många av de ämnen som finns i kreosot även förekommer i bilavgaser.

I Danmark är det förbjudet att behandla trä med kreosot. Men landet importerar fortfarande impregnerade sliprar.

Kreosot förgiftar marken

De vanligaste kreosotfria alternativen är järnvägssliprar av betong, stolpar av stål eller betong samt nergrävda elkablar. Sådana alternativ minskar risken för att farliga ämnen sprider sig till grundvattnet, som är ytligt i både Danmark och Nederländerna. Båda länderna är dessutom små, vilket begränsar kostnaderna för att fasa ut kreosotet.

Men alternativens nackdelar handlar inte bara om pengar. Att tillverka sliprar och stolpar av betong leder till utsläpp av koldioxid. Det går åt mycket energi och naturresurser för att göra stolpar av metall. Och dagens alternativa impregneringsmedel för trä innehåller metaller som blir kvar i askan när gamla stolpar eldas upp. Kreosot, däremot, bryts ner av lågorna.

Hundratals platser i Sverige har blivit förorenade av kreosot som sipprat ut från primitiva impregneringskärl. Numera är anläggningarna slutna. Och lagarna som gäller kreosot har med tiden blivit strängare.

I Sverige får kreosot bara användas yrkesmässigt. Trä behandlat med kreosot får inte finnas inuti byggnader, i parker, trädgårdar eller på andra platser där risken är stor att människor ofta får medlet på huden.

EU kommer sannolikt att införa ytterligare regler för bryggor och annat som kan sprida giftet till vattenlevande organismer. Men det mesta talar just nu för att kommissionen – efter en rekordlång vånda – kommer att placera kreosot på listan över godkända bekämpningsmedel.

:

FAKTA:

Kreosot

  • Står för mer än hälften av den totala mängden bekämpningsmedel som används i Sverige.
  • Används mest till att impregnera trä i stolpar och järnvägssliprar.
  • Innehåller flera hundra olika ämnen, varav flera är giftiga så kallade polycykliska aromatiska kolväten.
  • Framställs genom destillation av stenkolstjära, en vanlig biprodukt från stålverkens koksverk.

Järnvägens miljöpåverkan underskattad

Rälsen avgör hur miljövänligt tåget är.

Att välja tåget är nästan alltid det miljövänligaste alternativet. I alla fall om man bara ser till själva transporten. Men då räknar man oftast inte med den miljöbelastning som byggandet och underhållet av själva infrastrukturen utgör.

Det är främst stålet i rälsen som gör järnvägsbyggen till energislukare. Vid tillverkningen går det åt stora mängder fossila bränslen.

- Energianvändningen kan skilja upp till 50 procent mellan olika stålverk. Banverket borde i sina upphandlingar ställa krav på en mer miljöanpassad produktion, säger Niclas Svensson vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling. Om man i miljöberäkningarna också väger in dessa belastningar är tåg inte alltid det miljövänligaste alternativet.

Eftersom stålet används i stora mängder och kräver mycket energi att framställa, borde stålet vara den viktigaste produkten för Banverkets miljöarbete. Verkets miljöarbete handlar dock främst om ogräsbekämpning längs banvallarna, kreosot i syllar och tunneln under Hallandsåsen.

- Globala frågor som energiförbrukning och koldioxidutsläpp från produktion av järnvägsmaterial har inte lyfts fram i samma grad, säger Niclas Svensson.

Om man räknar in både infrastrukturen och driften kan i vissa fall landsvägsbuss vara det energisnålaste alternativet. Kalkylens utfall beror till stor del på hur många som färdas på järnvägsbanorna. Ju fler som använder spåren, desto bättre. En resa med elektriskt tåg kostar en tredjedel mer i energi än med buss, men den orsakar mindre nettoutsläpp av koldioxid och är därmed fortfarande det mest miljövänliga alternativet. Om tåget drivs med dieselolja är det i båda avseendena ett betydligt sämre alternativ än bussen.

Att välja tåget är nästan alltid det miljövänligaste alternativet. I alla fall om man bara ser till själva transporten.

Bekämpningsmedlens tio i topp

Industriellt används den största mängden bekämpningsmedel för att skydda trä. Hushållen bekämpar främst ogräs, bakterier i torrtoaletter och havstulpaner.

Den överlägset största gruppen av bekämpningsmedel används för tryckimpregnering av virke. Användningen påverkas i hög grad av konjunkturerna, eftersom en stor del av det impregnerade virket går på export. Av verksamma ämnen i sammanhanget utgör kreosot 75 procent. Kreosot är starkt cancer- och allergiframkallande. Övriga träskyddsmedel, som ingår i färger och vätskor som stryks på eller som föremålen doppas i, används i betydligt mindre volymer.

Medel mot slem är den andra stora gruppen av bekämpningsmedel inom industrin, enligt Kemikalieinspektionens statistik. Det är medel som förhindrar tillväxt av svampar och alger, och de används främst inom pappers- och cellulosaindustrin.

De volymmässigt mest sålda bekämpningsmedlen inom jordbruket är ogräsmedlen, följda av medel mot svampangrepp som det åtgår mer av under regniga somrar. Tillväxtregulatorer sprutas främst på råg för att förkorta stråna. Utsäde behandlas med betningsmedel för att förhindra angrepp av framför allt svampar.

Antifoulingmedlen förhindrar vattenlevande växter och djur att växa på båtar och fartyg. Fritidsbåtarna förbrukar drygt 10 procent av dessa medel.

Hushållens största förbrukning gäller ogräsbekämpningsmedel med 344 ton. Därefter följer saneringsmedel. Det är medel som används mot mikroorganismer i kemiska toaletter och liknande.

Förbrukningen i Sverige av bekämpningsmedel, räknat i ton år 2002 :

  • Tryck- och vakuumimpregnering 7 328
  • Ogräsbekämpningsmedel 1 869
  • Slembekämpningsmedel 402
  • Svampbekämpningsmedel 196
  • Antifoulingmedel 106
  • Övriga träskyddsmedel 76
  • Tillväxtregulatorer 48
  • Saneringsmedel 46
  • Insektsbekämpningsmedel 46
  • Betningsmedel 39

Den överlägset största gruppen av bekämpningsmedel används för tryckimpregnering av virke.

Skrovmål för bakterier

Trä i vatten förstörs av bakterier. Ny kunskap om hur bakterier och svampar angriper trä gör nya tolkningar av träföremålens historia möjliga.

Trä är det material som människan genom tiderna har använt mest. Man skulle därför kunna tro att träföremålen dominerar i museernas samlingar. Men så är det inte.

Kommentarer

Vissa entrepenörsföretag som

Inlagt av Anonym (inte verifierad)

Vissa entrepenörsföretag som har personal som klättrar i kreosotstolpar har inte tvättmöjligheter i bilarna där arbetsplats matplats finns. Att sitta i bilen och äta efter att jobbat i kreosotstolpe där kläder o händer osar kreosot är inte roligt men det händer här trots lagstiftning.

Kommentera

Annons