Kreosot har bland annat använts för slipers till järnväg.

Tummen upp för giftiga stolpar och syllar

Det cancerframkallande träskyddsmedlet kreosot är på väg att bli godkänt i hela Europa. För två år sedan sade Kemikalieinspektionen nej till preparatet – men har nu ändrat sig.

Sveriges äldsta telefonstolpe fyller 100 år i år. Den står vid en landsväg strax utanför Borås och är impregnerad med träskyddsmedlet kreosot.

– Utan kreosot skulle den inte ha funnits. En oimpregnerad stolpe är väck efter fem år, säger Arne Ernbo på företaget Skanova, Telia Soneras nätbolag.

Impregnerade stolpar har en tjäraktig doft som är lätt att känna igen. Kreosot har varit i bruk i Sverige sedan 1830-talet. Medlet skyddar sju miljoner el- och telefonstolpar, samt åtta miljoner järnvägssliprar. Men kreosot är också ett miljögift som kan orsaka cancer och andra sjukdomar hos människor.

Senare i år väntas EU-kommissionen avgöra kreosotets framtid. Den svenska Kemikalieinspektionen leder arbetet med att utvärdera riskerna för miljö och människors hälsa inför beslutet.

Förbud kostar miljarder

Alla bekämpningsmedel som var vanliga på marknaden år 2000 utreds just nu av EU:s medlemsländer. Ämnen som blir godkända hamnar på en särskild lista. Resten blir förbjudna.

Kemikalieinspektionen lämnade en preliminär rapport till Europeiska kommissionen för två år sedan. Då blev det tummen ner för kreosot.

– Det berodde på att vi såg alltför höga risker för människor, säger Henrik Appelgren, Kemikalieinspektionens expert på kreosot.

Beskedet kom som en kalldusch för både myndigheter och företag som tillverkar och använder kreosot. Sedan dess har EU-kommissionen fått dussintals brev om kreosotets fördelar och kostnaderna för ett förbud.

Nätföretaget Skanova skriver att det skulle kosta ända upp till 100 miljarder kronor att avskaffa kreosot i Sverige – även om de existerande stolparna och sliprarna får vara kvar. Företag i andra länder har lämnat in liknande beräkningar. Siffrorna är svåra att belägga. Men det råder inget tvivel om att ett förbud skulle bli mycket dyrt.

Å andra sidan är kreosot giftigt. Det är i själva verket en blandning av flera hundra olika kolväteföreningar. Råvaran är stenkolstjära. Genom destillering utvinns en mörk olja som luktar starkt och är trögflytande vid rumstemperatur. Den orsakar cancer hos försöksdjur och sannolikt även hos människor, enligt Världshälsoorganisationens byrå för cancerforskning (IARC).

Ämnet antracen utgör ungefär 1 procent av blandningen. Kemikalien är giftig, långlivad och kan dessutom anrikas i näringskedjorna. Samma sak gäller kända miljögifter som PCB och DDT.

Nej blev ja

Trots det har Kemikalieinspektionen skrivit en ny rapport som säger att kreosot kan placeras på EU:s lista över godkända bekämpningsmedel. Kursändringen beror på nya data om risken för att medlet ska tränga in i kroppen.

– Exponeringen för arbetare i europeiska impregneringsanläggningar är bara en tjugondel av vad tidigare studier från USA har visat, säger Henrik Appelgren.

Det beror främst på att de europeiska anläggningarna är mindre och att arbetarna har bättre skyddskläder än i USA, enligt den nya rapporten.

– Det har också visat sig att huden släpper igenom mindre kreosot än vad man tidigare har räknat med. Det innebär att hälsoriskerna hamnar på en acceptabel nivå, säger Henrik Appelgren.

Den bedömningen möter motstånd i Danmark, som tillsammans med Nederländerna kämpar emot det svenska förslaget om att tillåta kreosot.

För kreosot finns ingen lägsta dos som är ofarlig. Det är alla överens om. Men Henrik Appelgren och hans medarbetare på Kemikalieinspektionen har räknat ut att den som arbetar med kreosot i hela sitt liv löper en risk som är mindre än en på hundra tusen att drabbas av cancer.

– Vi är inte nöjda med det när det gäller ett preparat som vi kan låta bli att använda, säger Lea Tobiassen, toxikolog på det danska Miljøstyret.

Henrik Appelgren hänvisar till att beräkningarna följer regelboken, och att ett cancerfall på hundra tusen är en vedertagen nivå för exponering på arbetsplatser. Han påpekar också att många av de ämnen som finns i kreosot även förekommer i bilavgaser.

I Danmark är det förbjudet att behandla trä med kreosot. Men landet importerar fortfarande impregnerade sliprar.

Kreosot förgiftar marken

De vanligaste kreosotfria alternativen är järnvägssliprar av betong, stolpar av stål eller betong samt nergrävda elkablar. Sådana alternativ minskar risken för att farliga ämnen sprider sig till grundvattnet, som är ytligt i både Danmark och Nederländerna. Båda länderna är dessutom små, vilket begränsar kostnaderna för att fasa ut kreosotet.

Men alternativens nackdelar handlar inte bara om pengar. Att tillverka sliprar och stolpar av betong leder till utsläpp av koldioxid. Det går åt mycket energi och naturresurser för att göra stolpar av metall. Och dagens alternativa impregneringsmedel för trä innehåller metaller som blir kvar i askan när gamla stolpar eldas upp. Kreosot, däremot, bryts ner av lågorna.

Hundratals platser i Sverige har blivit förorenade av kreosot som sipprat ut från primitiva impregneringskärl. Numera är anläggningarna slutna. Och lagarna som gäller kreosot har med tiden blivit strängare.

I Sverige får kreosot bara användas yrkesmässigt. Trä behandlat med kreosot får inte finnas inuti byggnader, i parker, trädgårdar eller på andra platser där risken är stor att människor ofta får medlet på huden.

EU kommer sannolikt att införa ytterligare regler för bryggor och annat som kan sprida giftet till vattenlevande organismer. Men det mesta talar just nu för att kommissionen – efter en rekordlång vånda – kommer att placera kreosot på listan över godkända bekämpningsmedel.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg.

Annons

Dela artikeln:

Kommentarer

Vissa entrepenörsföretag som har personal som klättrar i kreosotstolpar har inte tvättmöjligheter i bilarna där arbetsplats matplats finns. Att sitta i bilen och äta efter att jobbat i kreosotstolpe där kläder o händer osar kreosot är inte roligt men det händer här trots lagstiftning.

Lägg till kommentar