Vägning avslöjar ögonsjukdom
Svensk forskning pekar på en koppling mellan vikt och risk för näthinneavlossning hos för tidigt födda barn.
Vilseledda kärl. Hos för tidigt födda barn kan den ovana syrehalten leda till att näthinnans blodkärl utvecklas okontrollerat. Bild: Kip Connor
Ett nytt sätt att analysera viktutvecklingen hos för tidigt födda barn kan förutsäga vilka som senare kommer att drabbas av den allvarliga ögonsjukdomen prematuritetsretinopati. Tillståndet orsakas av att näthinnans ännu omogna blodkärl störs i sin utveckling när syrehalten plötsligt växlar kraftigt, vilket förvirrar utsöndringen av nödvändiga tillväxtfaktorer. Följden blir att synen kan försvinna helt eller delvis.
Den nya analysmetoden, som har utvecklats av svenska forskare, bygger på så kallad kumulativ riskökning. Förenklat uttryckt innebär det att samtliga mätningar vägs samman till ett mönster som inte får avvika vare sig för mycket eller för ofta från ett normalmönster.
– Nu har vi testat vår metod på drygt 900 barn och inte missat ett enda fall. Vi får klart besked när barnet är i genomsnitt tre veckor gammalt. Därefter dröjer det ungefär tio veckor innan det uppstår synliga förändringar på näthinnan, vilket också gör att vi bör ha tid att kunna påverka förloppet, säger Ann Hellström, professor vid Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska akademin i Göteborg.
I dag genomgår alla barn som föds före graviditetsvecka 32 i Sverige – närmare tusen stycken – omfattande ögonundersökningar. Ungefär trehundra av barnen utvecklar ögonsjukdomen, och cirka hundra kräver behandling med laser för att undvika blindhet.
Ann Hellströms forskargrupp studerar även en möjlighet att förebygga uppkomsten av prematuritetsretinopati i stället för att behandla symtomen. Senare i år planerar de en så kallad fas 2-studie där barn i riskgruppen ska behandlas med IGF-1, en tillväxtfaktor som enligt tidigare studier har starkt samband med utvecklingen av näthinnans blodkärl.
– Vi har sett att de barn som är sjukast har mycket låg halt av den tillväxtfaktorn, och att IGF-1 är kopplad till viktökning och näringsupptag, säger Ann Hellström.
Relaterat innehåll:
Anpassad miljö bättre för tidigt födda
Bättre koncentrationsförmåga med ny omvårdnadsmetod.
Varje år föds 6 000 barn i Sverige innan de är fullgångna. Av dessa föds 700 barn tre månader för tidigt med en födelsevikt omkring kilot. Ungefär 5 procent av dessa mycket tidigt födda drabbas av fysiska handikapp, som syn- och hörselproblem. Och nästan vart tredje barn utvecklar psykiska problem som hyperaktivitet och koncentrationsstörningar. I sin doktorsavhandling visar barn- och nyföddhetsläkaren Björn Westrup vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm att barnen utvecklas bättre om de får individanpassad behandling i en mer livmoderlik miljö.
- Resultaten är spännande, och de oväntat stora skillnaderna mellan den behandlade gruppen och kontrollgruppen tyder på att metoden fungerar. Men för att bevisa det krävs större studier, säger han.
Totalt ingick 19 barn i kontrollgruppen, medan 13 behandlades enligt den nya metoden. Alla fick ligga i ”bon” av filtar i kuvösen och man undvek starkt ljus och höga ljud. Därutöver skräddarsyddes varje barns behandling, exempelvis anpassades provtagningar till barnets vakenhetsrytm. Barnen observerades också systematiskt varje vecka så att man kunde studera hur deras behov ändrades beroende på utvecklingstakt och medicinskt tillstånd.
Under nyföddhetsperioden ledde metoden till klart mindre sjuklighet, exempelvis minskat behov av andningsstöd. Och i en femårsuppföljning visade det sig att de behandlade barnen var bättre på att behålla uppmärksamheten och koncentrera sig.
- En viktig bieffekt av behandlingen är att föräldrar och vårdare lär sig läsa barnen. Det är också ett gott betyg åt svensk hälsovård generellt att även barn i kontrollgruppen, som vid ett års ålder uppvisade sämre utveckling, efter fem år i de flesta fall fått en bättre situation. Det visar att även barn som har sämre förutsättningar kan komma ikapp i utvecklingen med rätt stöd, säger Björn Westrup.
Metoden som använts är en svensk variant av ett amerikanskt omvårdnadsprogram för nyfödda.
Varje år föds 6 000 barn i Sverige innan de är fullgångna. Av dessa föds 700 barn tre månader för tidigt med en födelsevikt omkring kilot.
Sockerlösning lindrar smärta
En droppe sockerlösning i munnen lindrar smärta hos för tidigt födda, visar ny avhandling.
Att använda konventionell smärtlindring är vanskligt när barnet inte är fullgånget. Nu visar Mats Eriksson, sjuksköterska vid Avdelningen för neonatalvård, Örebro universitetssjukhus, att en milliliter 30-procentig sockerlösning i munnen på barnet lindrar smärta bättre än både bröstmjölk och smärtlindrande salva som stryks på barnets hud.
I en israelisk studie från i vintras fann forskarna att barn som utsatts för smärtsamma behandlingar i späd ålder blir mer smärtkänsliga som tonåringar.
- Ett friskt fullgånget barn blir stucket två gånger för PKU-prov och K-vitaminspruta. Men sjuka och för tidigt födda barn, som är vår målgrupp för forskningen, kan bli stuckna uppåt tio gånger per dag, säger Mats Eriksson.
Men även om sockerlösning fungerar väl, är det inte klart hur sockersmaken verkar smärtlindrande.
- Ätbeteendet är grundläggande hos späda barn. Därför kan man tänka sig att starka belöningssystem i hjärnan slås på för att ge en känsla av välbehag när de suger på något sött. Då kan smärtimpulser lindras, exempelvis genom att kroppen utsöndrar egna endorfiner, säger han.
Att använda konventionell smärtlindring är vanskligt när barnet inte är fullgånget.
Skolproblem väntar de allra minsta
Nästan hälften av de mycket för tidigt födda barnen har svårare än sina klasskompisar att klara skolan.
Patienten ligger i magen
Allt fler foster opereras i livmodern.
I fredags fick Sandra Holmquist och hennes man Mathias Karlsson veta att trillingarna de väntar har mycket små chanser att klara sig utan en operation.
Kommentera